Fyndens Ströja I: Svärdsdetaljer från Ströja

Fyllhammarna har sen flera månader tystnat på fältet i Ströja. Givetvis har inte de varma sommarmånaderna vi fick spendera ute på det stora vindsvepta fältet fallit i glömska. Vi som fick delta i utgrävningarna har under de kalla snöfyllda vintermånaderna med glädje tänkt tillbaka på de där varma sommardagarna utanför Norrköping då solen alltid lös och fynden stod som spön i backen. För 2016 var onekligen fyndens år i Ströja, och detta från en plats som redan under de två tidigare grävsäsongerna uppvisat ett spektakulärt och på många sätt unikt fyndmaterial. Vi har nu gått igenom den stora mängd föremål som påträffades under fjolåret och vill visa upp några av de finare sakerna.

Vi börjar med två svärdsdetaljer. De två fynden vi börjar med är utgör varsin ände av ett svärd men de åtskiljs i tid. De hittades på olika platser och det skiljer över 300 år föremålen emellan. Vi tycker dock att de på ett bra sätt speglar början och slutet av Ströjas förhistoria och ger en liten inblick i delar av det material som gjorde Ströja till en så spännande plats.

Svärdsknappen i profil och ovanifrån

Det triangelformade föremålet är en svärdsknapp, d.v.s. toppen på ett rikt dekorerat svärd. Den är gjuten i brons men sedan förgylld med både guld och silver. På ena av triangelns ”stående” sidor samt på pyramidens topp finns det små hål och i några av dessa satt det fortfarande kvar små nitar av silver. Dessa har troligtvis använts för att fästa ytterligare delar och ornamentik på svärdet. Givetvis är det omöjligt att med säkerhet veta vad det faktiskt är som dessa små nitar fäst men vi kan göra mer eller mindre kvalificerade gissningar. Ornamentiken är tyvärr skadad men med lite fantasi kan kanske ett möjligt ansikte urskiljas på knappens plattare sidor, men här är er gissning lika bra som vår!

Under 500-700 e.Kr talet finns det i Skandinavien, England, Frankrike och i vissa delar av Tyskland en speciell svärdstyp som kallas för ringsvärd. Det utmärkande för dessa svärd är att de vanligtvis är väldigt vackert dekorerade och att det vid svärdsknappens ena sida sitter en mer eller mindre stiliserad ring. På de mer elaborerade ringsvärden var ringarna och svärdsknappen anpassade till varandra redan vid tillverkningen. Kanske har nitarna på svärdsknappen från Ströja använts för att i efterhand fästa en ring. Fästena är dock kanske i klenaste laget för det. Det finns givetvis många tankar och idéer kring ringens möjliga funktion men en av de mest vidspridda är att ringen kan tänkas symbolisera tjänstgöring hos en möjlig hövding eller storman, kanske just en sån vars hövdingahall vi undersökte i Ströja 2012?
Dateringen för knappen är även den relativt osäker då vi hittills inte lyckats hitta en direkt parallell till just den här typen. Det kan givetvis förklaras av att dessa föremål mycket möjligt är unika beställningsvaror och kanske rent utsagt helt personliga? De närmsta exemplen påträffas i England i den enorma Staffordshire skatten, där bedöms de svärdsknappar gjorda av brons och silver vara lite äldre, då från början eller mitten av 500-talet e.Kr.

Doppsko till en vikingatida svärdsslidaDet andra föremålet är en s.k. doppsko, d.v.s. det dekorerade slutet av en svärdsskida. Denna dateras till slutet av vikingatid 950-1000 e.Kr. och är tillverkad av en kopparlegering. Ornamentiken är utformad i Borrestil och föreställer en fågel eller någon form av fågelliknande vidunder. Denna typ av doppsko är förhållandevis vanlig i Skandinavien, t.ex. har åtta exemplar påträffats i Sverige och tre i Norge.

Renritning av ett likadant norskt fynd. Från O. Rygh 1885 Norske oldsagerViktigt att poängtera är att dessa föremål inte är några vardagsföremål som kunde hittas i varje enskilt hem. Både Svärdsknappen och doppskon är högstatusföremål och som speglar den del av samhället som har det lite bättre ställt än alla andra. Att det skiljer mer än 300 år föremålen ger en bra bild av den spridning i tid och rum som gjorde Ströja till en så spännande plats.