Historia och förhistoria i Molnby

Det område vi nu undersöker i Molnby utanför Vallentuna bjuder på en rik mångfald av lämningar från olika perioder. Sannolikt har människor levt i området åtminstone från bronsålder fram till 1800-talet, det vill säga ett tidsspann på ca 3000 år! Från den äldre perioden hittades i veckan en sten med en hällristning i form av en skålgrop.

Skålgropsstenen från spisen
Idag vet vi inte säkert varför man gjorde skålgropar, men de förekommer ofta i områden med gravar eller lämningar efter andra rituella aktiviteter under bronsålder. Det finns flera uppslag till förklaring av dessa gropar. Främst handlar tolkningarna om att skålgroparna hade en funktion i kulten, för att främja människors och djurs fruktbarhet och jordens gröda. Vissa rön pekar på att det kan ha varit det taktfasta ljudet av själva knackandet som var betydelsebärande för bronsålderns människor, kanske som en del i en ritual eller ceremoni.
Intressant nog hittades skålgropsstenen i fundamentet till en ugn, i ett hus av betydligt senare datum. Snapptuna gård förekommer först år 1580 i skriftliga källor, men fynd från undersökningen tyder på att man har bott på platsen åtminstone sedan 1400-talet. De flesta fynden är dock från 1600-1700-tal. Naturligt nog observerade även senare tiders människor lämningarna från bronsåldern. Bondebefolkningen kallade skålgroparna för "älvkvarnar" och de var en del av folktron ända in på 1900-talet. Man föreställde sig att vissa sjukdomar kunde botas genom att smörja groparna med fett eller offra mynt, knappar eller nålar i dem. Det är sannolikt att Snapptunas innevånare var väl medvetna om att det var en sten med skålgropar som byggdes in i husets ugn, kanske var den rent av vald av detta skäl?
Gården som vi nu undersöker har haft flera små ekonomibyggnader, en ladugård och en huvudbyggnad med flera rum. En väl tilltagen bakugn har som sagt funnits i ett av rummen, sannolikt då köket, men av den återstår nu endast rasmassor av tegel från skorstenen och ett fundament av bastanta stenar.
Husgrund av sten och fundament till en stor bakugn.
Fyndmaterialet från hustomten består framförallt av avfall, något som kan hjälpa oss att förstå hur man levde, vad man åt, vad man jobbade med och vilka aktiviteter som pågick i olika delar av gården.
Vi undersöker också Snapptuna torp som ligger strax intill gården. Här har vi hittat ett hus med två spisar. Runt omkring och i huset ligger stora mängder lerklumpar som fungerat som murbruk och tätning i spiskonstruktionerna och långsamt ”bakats” i värmen av elden. Stora mängder avfall finns också på platsen. Det rör sig framförallt om keramikskärvor från fat, skålar och lergrytor, olika järnföremål som knivar och spikar samt djurben. Här och var finns bitar av grönaktigt fönsterglas och järnbeslag från fönster och dörrar. Bitar av flinta som tillsammans med eldstål har använts för att göra upp eld har hittats invid spisarna. Dessa fynd visar på vardagen i torpet men små bitar av mycket tunna dricksglas och en genomskinlig glaspärla skvallrar om att man också haft tillgång till lite lyx och flärd.
Här guidas gästerna vid utgrävningen av torpet.

Molnby var välbesökt på Arkeologidagen 28 augusti. Här guidas gästerna vid utgrävningen av torpet.
Vi har ännu inte börjat gräva gravarna och de förhistoriska lämningarna, de rensas just nu fram för att dokumenteras innan undersökningen påbörjas. Vi ber att få återkomma med mer rön från forntidssidan!