Tillbaka i kvarteret Fältskären och det nya Kammakartorget
Åren 2013-2014 utförde Arkeologikonsult en omfattande undersökning av medeltida stadslager i kvarteret Fältskären i Enköping. Under asfalten på den gamla Pausparkeringen framträdde en reglerad stadsbebyggelse i anslutning till den medeltida strandlinjen. Den äldsta bebyggelsen på platsen etablerades redan under slutet av 1000-talet och vi kunde följa utvecklingen ända fram till mitten av 1300-talet. Den arkeologiska undersökningen var den största som hade utförts i Enköping och också en av de största stadsundersökningarna i Sverige. Totalt undersöktes drygt 3000 kvm. Inom kort kommer den arkeologiska rapporten från utgrävningen att publiceras. Dessutom kommer en populärvetenskaplig skrift att bli klar under hösten. Båda publikationerna kommer att kunna laddas ner via hemsidan.
Under juni och juli månad kommer vi att utöka den tidigare undersökningen med en långsmal yta som behövs för den nya byggnationen. Från våra tidigare undersökningar vet vi att delar av minst sju hus finns inom ytan. Redan efter drygt en veckas grävning har vi fått fram delar av de första husen. Vid den tidigare undersökningen fortsatte bebyggelsen utanför schaktkanten och flera av husen kunde enbart undersökas till hälften. Den aktuella undersökningen gör det möjligt att fånga in resten av husen vilket ger en bättre kunskap om hur hus och gårdar var organiserade. Ett resultat såhär långt är att ett av husen som tidigare hade en okänd funktion nu har kunnat bestämmas som ett bostadshus med en härdpall placerad i ett av hörnen.
På bilden syns lämningar efter flera hus i form av lergolv, träsyllar och en stenlagd härdpall.
Vår förhoppning är att vi vid denna undersökning kommer att träffa på hushållens avfallsplatser i och med att vi kommer att undersöka nya ytor som även inkluderar bebyggelsens bakgårdar. Där kan både avfallsrester från mat och kasserade föremål ge oss en rikare bild av människornas kultur och levnadssätt. Vi arkeologer brukar prata om att det finns en framväxande urbanitet i staden, vilket betyder att människorna lämnar mer lantliga vanor bakom sig och istället skapar sig en identitet som stadsbo. En fråga som vi vill undersöka är när detta sker och på vilket sätt vi kan urskilja det i vårt källmaterial – de framgrävda lämningarna efter stadens liv.
Varför kallas denna plats Kammakartorget?
Tillverkningen av kammar i staden utfördes av professionella hantverkare, kammakare, som helt eller delvis försörjde sig på att tillverka kammar och andra produkter i ben eller horn. Under äldre tider reste dessa hantverkare runt mellan storgårdar och marknadsplatser. Så småningom slog sig kammakarna ner i staden och hyrde in sig i gårdar och bodar där de tillverkade och sålde sina varor. En sådan kammakarverkstad har undersökts tidigare inom Pausparkeringen, under den yta som ska bli det nya Kammakartorget. Här hittades stora mängder hantverksavfall och förarbeten från ett kammakeri som kunde dateras till 1200- och 1300-tal. Det är denna verksamhet som har fått ge namn åt det nya torget.
