2026:3779 Norra Riddarholmshamnen - Hamn- och kajanläggningar från 1700-talet till 1900-talet

Under åren 2024–2025 genomförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning vid Norra Riddarholmshamnen i Stockholm, inom fornlämning L2015:7789, vilken utgör en del av Stockholms stadslager. Undersökningen utfördes i samband med en upprustning av området.
Längs Norra Riddarholmshamnen ligger Wrangelska palatset (Svea hovrätt), Gamla auktionsverket, Birger Jarls torn, Överkommissariens hus och Nordstedska huset – byggnader som huvudsakligen uppfördes från mitten av 1600-talet till senare delen av 1800-talet.
Enligt äldre kartmaterial utgjordes större delen av undersökningsområdet av vatten fram till 1800-talet. Under detta sekel skedde successiva utfyllnader av strandzonen i samband med anläggandet av nya kajer och området utvecklades till en ångbåtshamn. Vid 1890-talet var dagens kajlinjer fullt utbyggda.
Vid undersökningen framkom bebyggelselämningar, främst i de schakt som grävdes i den södra delen av området väster om Wrangelska palatset. Lämningarna bestod av utfyllnadslager, kullerstenbeläggningar, stenkajer, en träbrygga samt stengrunder till byggnader. Dessa har daterats till mitten av 1700-talet fram till tidigt 1900-tal.
Den äldsta anläggningen utgjordes av resterna av en stenkaj, vilken enligt Jonas Brolins karta från 1771 kan knytas till den hamnbassäng som benämns Echalope hamn. En kulturhistoriskt intressant lämning som dokumenterades var delar av grunderna till Sundhetskollegiets hus, uppfört i början av 1800-talet. Byggnaden utgör födelseplats för August Strindberg (1849) och inrymde vid denna tid även ett ångbåtskontor drivet av hans far.
Anläggningarna var antingen täckta eller vilade på utfyllnadslager som successivt påförts under 1800-talet i samband med hamnens expansion. Samtliga lämningar kan kopplas till de verksamheter som bedrivits i området, framför allt under 1800-talet, däribland den ångbåtstrafik som då präglade platsen. Fyndmaterialet bestod bland annat av keramikskärvor, kakel, glasfragment och kritpipor, huvudsakligen daterade till 1700- och 1800-talet.
Grävd yta har registrerats i kulturmiljöregistret.