2024:3613 Återbruk av en senneolitisk boplats på Öland
Arkeologikonsult har under hösten 2022 utfört en arkeologisk undersökning av boplatsområde L2022:2062 beläget inom fastighet Frösslunda 14:1–6 i Mörbylånga kommun på Öland (figur 1 och 2).
Vid den arkeologiska undersökningen påträffades boplatslämningar i form av kulturlager, anläggningar, konstruktioner och fynd från perioden senneolitikum, bronsålder och järnålder. Lämningarna förekom på olika djup som stundtals åtskildes av lager med ljus steril drivsand.
Lämningar från senneolitikum utgjordes av två yttäckande kulturlager tillsammans med anläggningar i form av härdar och stolphål. I både lager och anläggningar påträffades fynd av bearbetad flinta, kvarts, bergart och keramik. Strax nordväst om undersökningsområdet hittades också en halv skafthålsyxa. Den senneolitiska boplatsen verkar ha övergetts under början av äldre bronsålder då en stor del av ytan täcks av ett tjockt lager med drivsand.
Området tas åter i bruk under slutet av yngre bronsålder när ett antal härdar anläggs i södra delen av undersökningsområdet. Flera av dessa härdar anläggs på rad längs en plan avsats i västra kanten av området som sluttar ner mot en angränsande numera utdikad våtmark.
Det sista som sker inom boplatsen är att en omkring 52 meter lång stensträng uppförs. Stensträngen anläggs längs den västra avsatsen och löper i nordöstlig–sydvästlig riktning igenom undersökningsområdet. Stensträngen anläggs direkt ovanpå härdarna som daterades till yngre bronsålder. Dateringen för stensträngen är osäker, men utifrån rådande stratigrafi bör konstruktionen antagligen dateras till övergången mellan bronsålder och järnålder.
Under medeltiden verkar stensträngen fortsätta att användas då delar av den byggs om till att efterlikna tidiga varianter av stenmurar som är förhållandevis vanliga på södra Öland. Stensträngen överges under historisk tid vilket antagligen sker i samband med att området börjar brukas som åkermark. En ny stenmur anläggs nu i stället direkt sydöst om området. Den nya muren följer den äldre stensträngens sträckning och separerar undersökningsområdet från det intilliggande gravfältet L1957:9316.
Under den arkeologiska undersökningen var det möjligt att avgränsa boplatslämningarna inom L2022:2062 åt norr och väster. Avgränsning var däremot inte möjlig åt öster och söder där anläggningar fortsatte utanför undersökningsområdet.
Vid den arkeologiska undersökningen påträffades boplatslämningar i form av kulturlager, anläggningar, konstruktioner och fynd från perioden senneolitikum, bronsålder och järnålder. Lämningarna förekom på olika djup som stundtals åtskildes av lager med ljus steril drivsand.
Lämningar från senneolitikum utgjordes av två yttäckande kulturlager tillsammans med anläggningar i form av härdar och stolphål. I både lager och anläggningar påträffades fynd av bearbetad flinta, kvarts, bergart och keramik. Strax nordväst om undersökningsområdet hittades också en halv skafthålsyxa. Den senneolitiska boplatsen verkar ha övergetts under början av äldre bronsålder då en stor del av ytan täcks av ett tjockt lager med drivsand.
Området tas åter i bruk under slutet av yngre bronsålder när ett antal härdar anläggs i södra delen av undersökningsområdet. Flera av dessa härdar anläggs på rad längs en plan avsats i västra kanten av området som sluttar ner mot en angränsande numera utdikad våtmark.
Det sista som sker inom boplatsen är att en omkring 52 meter lång stensträng uppförs. Stensträngen anläggs längs den västra avsatsen och löper i nordöstlig–sydvästlig riktning igenom undersökningsområdet. Stensträngen anläggs direkt ovanpå härdarna som daterades till yngre bronsålder. Dateringen för stensträngen är osäker, men utifrån rådande stratigrafi bör konstruktionen antagligen dateras till övergången mellan bronsålder och järnålder.
Under medeltiden verkar stensträngen fortsätta att användas då delar av den byggs om till att efterlikna tidiga varianter av stenmurar som är förhållandevis vanliga på södra Öland. Stensträngen överges under historisk tid vilket antagligen sker i samband med att området börjar brukas som åkermark. En ny stenmur anläggs nu i stället direkt sydöst om området. Den nya muren följer den äldre stensträngens sträckning och separerar undersökningsområdet från det intilliggande gravfältet L1957:9316.
Under den arkeologiska undersökningen var det möjligt att avgränsa boplatslämningarna inom L2022:2062 åt norr och väster. Avgränsning var däremot inte möjlig åt öster och söder där anläggningar fortsatte utanför undersökningsområdet.
Listing Details
Län
- Kalmar län
Landskap
Öland
Kommun
Mörbylånga
Socken
Stenåsa
Und.typ
Undersökning
Rapportår
2024
Tidsålder
- Odaterad
Epok
- Odaterad
RAÄ-nummer
Obestämd
Lämningsnr
L2022:2062
Fastighet
Frösslunda 14:1-6
Lst Diarienummer
431-5261-2022