2024:3085 ...Ena tompt vppa sudra malm belegna vidh stadz garden - Arkeologisk dokumentation av en hamnmiljö med hantverk och handel samt delar av försvarsverk vid Stadsgården på Södermalm
Från hösten 2017 och fram till försommaren 2022 utförde Arkeologikonsult undersökningar vid Stadsgården på Södermalm. Området omfattade nästan 9 500 kvadratmeter, vilket gör detta till den ytmässigt största stadsarkeologiska undersökningen som genomförts i Stockholm. Det här är den femte rapporten från de arkeologiska undersökningarna inom Slussenprojektet.
Resultaten visar på en mångfald av verksamheter som bedrivits i anslutning till vattnet vid Saltsjön. Från tidigt 1300-tal och fram till ombyggnationen av Slussenområdet på 1930-talet. Lämningarna som framkom utgjordes av kaj- och hamnanläggningar, tranbodar, kokhus och torg, försvarsanläggningar, bryggor, handelsbodar och magasin samt många andra typer av bebyggelselämningar. I rapporten presenteras de framkomna lämningarna men också många av de tusentals fynd som påträffades.
Stadsgården omnämndes första gången i skrift år 1448 som Stadens skeppsgård, vilket var den äldre benämningen på ett område för hamn- och varvsverksamhet. I området fanns det redan från början av 1300-talet bryggor och kajer nedanför Katarinaberget. Åtminstone från 1300-talet och fram till tidigt 1600-tal så låg även de så kallade tranbodarna i området. Det var en illaluktande verksamhet man ägnade sig åt i bodarna, där sälspäck kokades till tranolja.
Större delen av de undersökta ytorna utgjordes av vatten fram till 1600-talet då mer organiserad landvinning inleddes i form av stora utfyllnader av Stadsgårdens stränder. Direkt på det utfyllda landområdet uppfördes ny bebyggelse. Från och med mitten av 1600-talet ägnade man sig främst åt järnhantering med omlastning av stångjärn i norra delen av undersökningsområdet. Den så kallade Järngraven var länge navet i Europas järnhandel. I södra delen av ytan har man bedrivit olika typer av handel och näringsidkande kopplat till hamnmiljön. Hamnverksamheternas skiftande karaktär, präglad av handel och sjöfart, formade miljön på Stadsgården långt in i modern tid.
Resultaten visar på en mångfald av verksamheter som bedrivits i anslutning till vattnet vid Saltsjön. Från tidigt 1300-tal och fram till ombyggnationen av Slussenområdet på 1930-talet. Lämningarna som framkom utgjordes av kaj- och hamnanläggningar, tranbodar, kokhus och torg, försvarsanläggningar, bryggor, handelsbodar och magasin samt många andra typer av bebyggelselämningar. I rapporten presenteras de framkomna lämningarna men också många av de tusentals fynd som påträffades.
Stadsgården omnämndes första gången i skrift år 1448 som Stadens skeppsgård, vilket var den äldre benämningen på ett område för hamn- och varvsverksamhet. I området fanns det redan från början av 1300-talet bryggor och kajer nedanför Katarinaberget. Åtminstone från 1300-talet och fram till tidigt 1600-tal så låg även de så kallade tranbodarna i området. Det var en illaluktande verksamhet man ägnade sig åt i bodarna, där sälspäck kokades till tranolja.
Större delen av de undersökta ytorna utgjordes av vatten fram till 1600-talet då mer organiserad landvinning inleddes i form av stora utfyllnader av Stadsgårdens stränder. Direkt på det utfyllda landområdet uppfördes ny bebyggelse. Från och med mitten av 1600-talet ägnade man sig främst åt järnhantering med omlastning av stångjärn i norra delen av undersökningsområdet. Den så kallade Järngraven var länge navet i Europas järnhandel. I södra delen av ytan har man bedrivit olika typer av handel och näringsidkande kopplat till hamnmiljön. Hamnverksamheternas skiftande karaktär, präglad av handel och sjöfart, formade miljön på Stadsgården långt in i modern tid.
Listing Details
File
Download 2023.3085 Slussen Stadsgården.pdf (985 views)
Bilagor
Download Stadsgården bilagor.zip (116 views)
RAÄ-nummer
Obestämd
Lämningsnr
L2015:7789
Lst Diarienummer
43111-14484-2017, 431-40357-2018