2022:3470 Arkeologisk undersökning av boplatsområde L2020:2793 inom fastigheten Godegård-Hälla 2:18, Motala kommun, Östergötland.
Med anledning av att Trafikverket avser att bredda järnvägen mellan Jakobshyttan och Degerön i Östergötlands län genomförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning av boplatsområde L2020:2793, beläget inom fastighet Godegård Hälla 2:18. Inom boplatsområdet har tidigare påträffats stolphål och härdar med dateringar från romersk järnålder (253–313 e.Kr), vendeltid (637–744 e.Kr) och senmedeltid-nyare tid (1470–1650 e. Kr.). Dateringarna från den senaste undersökningen visar på att platsen vid Godegård-Hälla varit besökt redan under yngre stenålder, möjligen mellanneolitikum. Dateringar från yngre bronsålder-förromersk järnålder (550–390 f.Kr) finns också.
I södra delen av boplatsområdet framkom störhål, stolphål, enstaka härdar och nedgrävningar, varav en nedgrävning innehöll en dekorerad kruka från yngre stenålder. Centralt var området stört av två djupa diken. I norra delen framkom flera parallella rännor belägna i sydsydvästlig-nordnordöstlig riktning. Till en början tolkades rännorna som möjliga väggrännor till äldre hus, alternativt spår efter växthus. Rännorna som var cirka 25 meter långa och mellan 3,2–4,5 meter breda har daterats till senmedeltid-nyare tid (1470–1640). Efter avslutad fältarbetstid har rännorna omtolkats till att sannolikt utgöra spår efter förvaring av skördade rotfrukter och kål, i så kallade stukor. Boplatsområdet är undersökt och borttaget.
I södra delen av boplatsområdet framkom störhål, stolphål, enstaka härdar och nedgrävningar, varav en nedgrävning innehöll en dekorerad kruka från yngre stenålder. Centralt var området stört av två djupa diken. I norra delen framkom flera parallella rännor belägna i sydsydvästlig-nordnordöstlig riktning. Till en början tolkades rännorna som möjliga väggrännor till äldre hus, alternativt spår efter växthus. Rännorna som var cirka 25 meter långa och mellan 3,2–4,5 meter breda har daterats till senmedeltid-nyare tid (1470–1640). Efter avslutad fältarbetstid har rännorna omtolkats till att sannolikt utgöra spår efter förvaring av skördade rotfrukter och kål, i så kallade stukor. Boplatsområdet är undersökt och borttaget.