Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Slutundersökningar 2015

DocumentsDate added

Order by : Name | Date | Hits [ Ascendant ]
file icon 2015.2710 Dalkarlenhot!Tooltip 02/18/2016 Hits: 639

Denna rapport är en redovisning av resultaten från den arkeologiska slutundersökningen av delar av kvarteret Dalkarlen i Norrköping. Kvarteret låg tidigare i direkt anslutning till Strömmen, söder om Holmen, men utfyllnader har under de senaste århundradena för yttat strandlinjen norrut. Undersökningen genomfördes hösten 2013 och kunde påvisa sex bebyggelsefaser från tidigt 1600-tal till slutet av 1800-talet. I det äldsta senmedeltida skedet nns endast en väg som löper parallellt med Strömmen. Under tidigt 1600-tal anläggs en bebyggelse som består av ekonomibyggnader och sannolikt rör det sig i vissa fall om strandbodar i anslutning till Strömmen. När den nya stadsplanen införs under tidigt 1700-tal kommer en stadsbebyggelse med stenlagda gårdsplaner på plats. I samband med detta får Kvarngatan sin nuvarande sträckning, norr om kvarteret. Att stadsregleringen infaller så sent är sannolikt en konsekvens av områdets vattennära läge och fynd i form av nätsänken och ljuster visar att aktiviteter kopplade till den närbelägna Strömmen varit viktiga genom hela den undersökta perioden. Hela bebyggelsen ödeläggs i en omfattande brand i början av 1700-talet och sannolikt är det ryssbränningarna 1719 vi ser spåren efter. Därefter bebyggs området med stenhus med källare.

file icon 2015.2926 Fångstgrop Malmenhot!Tooltip 12/10/2015 Hits: 1193

Inför kommunens detaljplanearbete inom Malmen vid Gäddeholm utförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning av en registrerad fångstgrop som gick under namnet varggropen i trakten. Undersökningen visade att det inte rörde sig om en varggrop eftersom den varit allt för grund och hade för flacka sidor. Gropens läge på en höjd invid tidigare öppen mark och konstruktionen med en vall mot den öppna marken talar för att det i stället rör sig om ett värn som använts vid jakt. Med hjälp av keramikfynd och äldre kartmaterial kunde gropen grovt dateras till 1800-talet.

file icon 2015.2557 Kv Mercuriushot!Tooltip 09/28/2015 Hits: 891

Den här rapporten handlar om de arkeologiska undersökningar
som Arkeologikonsult utförde i kvarteret Mercurius 12 i Gamla stan, i Stockholm 2012.
Vid undersökningen kunde bebyggelse med en start i mitten av 1200-talet följas fram till tiden omkring år 1700. Genom undersökningsområdet löpte en vattugränd som inledningsvis hade en mycket torftig plankbeläggning så att stadens innevånare kunde ta sig någorlunda torrskodda ner till vattnet.
Redan omkring 1280 etablerades en tomtstruktur och denna struktur låg sedan fast ända fram till de stora regleringarna som sker under 1650-talet.
Vid tiden omkring år 1300 började en enkel bodbebyggelse med plats för förvaring av varor eller i vissa fall kanske för hantverk ta form i den forna strandkanten. Under 1330-talet ägde en förändring bebyggelsen rum, då stenlades den tidigare träbelagda vattugränden och på tomterna växte en bebyggelse med murade hus fram. Från 1400-talets början kunde de arkeologiska lämningarna även kombineras med historiska källor, så från 1421 är åtminstone en av tomtägarna känd för oss som Magnus skomakare.
Den undersökta bebyggelsen hade karaktären av bakgårdsbebyggelse, alltså med en enklare typ av byggnader i form av förvaringsbodar och kanske köksbyggnader som låg bakom de murade husen.
Utifrån skriftliga källor vet vi att närområdet kring undersökningen beboddes av hantverkare. I det arkeologiska materialet från kvarteret Mercurius framkom fynd som kan relateras till hantverk, inte minst till olika typer av metallhantverk från sent 1200-tal och fram till tidigt 1400-tal. Däremot påträffades inte några verkstäder. På en av tomterna hittades från tidigt 1400-tal stora mängder slaktavfall som slängts ut på en bakgård och som måste ha härrört från en köttmånglares verksamhet.
Undersökningen genererade förutom ett intressant keramikmaterial även nya osteologiska och arkeobotaniska fyndmaterial som kan bilda underlag för framtida diskussioner om stadens kosthåll.

file icon 2015.2761 Glasberga SUhot!Tooltip 09/11/2015 Hits: 1586

Arkeologikonsult utförde under hösten 2013 särskild arkeologisk utredning, särskild arkeologisk förundersökning, samt särskild arkeologisk undersökning vid Glasberga sjöstad, Glasberga 1:15, Östertälje sn, Södertälje kommun, Stockholms län, Södermanland.
Den arkeologiska utredningen berörde lämningarna Östertälje 44:1 och Östertälje 45:1, vilka var registrerade som stensättningsliknande lämningar. Utredningen kunde konstatera att Östertälje 44:1 utgjordes av en samling odlingssten, medan Östertälje 45:1 är en stensättning. Den antikvariska bedömningen av Östertälje 44:1 är därmed oförändrad medan Östertälje 45:1 utgör fast fornlämning.
För- och slutundersökningen berörde fornlämningarna Östertälje 170:1 och 170:3. Östertälje 170:1 var före undersökning registrerad som en ensamliggande grav, men konstaterades vid förundersökningen vara ett gravfält bestående av fem stensättningar. Den särskilda undersökningen innebar att gravfältet undersöktes i sin helhet. Fyra av stensättningarna innehöll begravningar i form av brandgravar. Gravfältet har daterats till perioden yngre romersk järnålder–folkvandringstid. På gravfältet undersöktes även två äldre härdgropar, varav en daterats till förromersk järnålder.
Östertälje 170:3 är en boplatslämning med terrasseringar. Endast den nordöstra delen av boplatsen, vid sidan om själva terrasseringarna, berördes av undersökningarna. Den undersökta ytan innehöll flera härdar, en härdgrop, ett stolphål, kulturpåverkade lager och en mindre stenpackning. Aktiviteterna har tolkats som lämningar efter utomhusaktiviteter i anslutning till bebyggelse. Dateringarna från boplatsen spänner från romersk järnålder till vikingatid/tidig medeltid.

file icon 2015.2809 Glasbergahot!Tooltip 06/29/2015 Hits: 2028

Under våren 2014 utförde Arkeologikonsult en förundersökning och delundersökning av gravfältet Östertälje 249:1 i Östertälje socken, Södertälje kommun, Södermanland. Förundersökningen omfattade avbaning av hela fornlämningen som visade sig utgöra ett gravfält bestående av sju flacka stensättningar med varierande storlek och form, samt en härd. Lämningarna var belägna på en naturlig terrassering som ställvis bättrats på med en stenlagd terrasskant. I nordöstra delen av terrassen fanns även en gles stenrad som avgränsade gravfältet åt detta håll.

En av gravarna undersöktes och denna visade sig vara en brandgrav med datering till folkvandringstid (425–600 e Kr). Graven utgjordes av en oval flack stenpackning, ca 1,8 x 1,2 meter stor och 0,1–0,2 meter hög. En del av de brända benen påträffades mellan stenarna i stenpackningen, medan de resterande benen påträffades i ett tunt sotigt brandlager under stenpackningen. Endast ben från människa har kunnat identifieras, men det har inte varit möjligt att köns- eller åldersbedöma individen. Graven innehöll inga andra fynd utöver de brända benen.

Efter dessa undersökningar ligger större delen av fornlämningen kvar, endast den del som låg inom fastigheten Glasberga 1:226 som skulle bebyggas har undersökts och tagits bort.

file icon 2015.2825 Bråtebäcken SUhot!Tooltip 03/30/2015 Hits: 1906

I Bråtebäcken, strax öster om Karlstad, undersöktes två oregelbundna stensättningar. Båda var anlagda direkt på berget och bestod av skarpkantat stenmaterial. Anläggningarna saknade gravgömma och i den ena påträffades endast sju bitar krossad och naturlig kvarts medan den andra innehöll en knacksten. Stensättningarna kunde inte dateras närmare men deras läge i utmark, placeringen direkt på det kala berget och avsaknad av ben pekar på att de bör höra hemma i yngre bronsålder – äldre järnålder. Kring de båda stensättningarna påträffades ett antal stenfyllda bergsskrevor som vid förundersökningen tolkades som anlagda av människor. Liknande miljöer med så kallade klädda berg har tidigare undersökts på flera platser utmed Sveriges västkust. Vid slutundersökningen kunde dock konstateras att stenansamlingarna var ett resultat av inlandsisens framfart och alltså en del av geologin.