Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Förundersökningar 2015

DocumentsDate added

Order by : Name | Date | Hits [ Ascendant ]

Arkeologikonsult utförde mellan augusti och oktober 2015 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom del av fornlämning Nyköping 231:1, Östra Storgatan, Nyköpings socken och kommun, Södermanland. Arbetets utfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Södermanlands län (Ls dnr 431-1442-2014) och på uppdrag av Nyköpings kommun.
Schaktningsövervakningen föranleddes av en ombyggnad av Östra Storgatan mellan Skjutsaregatan i väster och Stockholmsvägen i öster. Arbetsföretaget utfördes delvis inom den lagskyddade fornlämningen Nyköping stad (Nyköping 231:1). Ombyggnationen av denna del av Östra Storgatan omfattade maskiningrepp i form av schakt för vattenledningar samt för planteringslådor för träd och buskar.
Totalt 14 av 20 schakt kom att omfattas av den arkeologiska schaktningsövervakningen, varav sex utgjorde schakt med arkeologisk indikation. Odlingslager av tidigare identiferad art framkom i schakt i undersökningsytans västra del. I undersökningsytans östra del framkom en möjlig rest av byggnadslämning med associerade lager, en rest av en gårdsplan samt en avfallsgrop. Ett mindre antal fynd framkom, vilka hade karaktären att höra till 1700-tal.
Lämningarna låg utanför dagens sträckning för stadslagret Nyköping 231:1, och visar att de kulturlager som omfattas av fornlämningen fortsätter österut bortom dess nuvarande utsträckning.

file icon 2015.2963 Koppardosan 4hot!Tooltip 01/14/2016 Hits: 702

Under tre dagar i oktober 2015 genomförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning i kvarteret Koppardosan i Sigtuna socken och kommun, Stockholms län. Anledningen var att bostadsrättsföreningen Koppardosan 4 skulle uppdatera elledningssystemet. I samband med schaktningsarbetet framkom partier med opåverkade kulturlager, en möjlig kajkant, syllstenar och en härd. Lämningarna mättes in, fotograferades och beskrevs, men inga anläggningar togs bort.

År 2014 genomgick Sankta Ragnhilds kyrka en omfattande restaurering. Arbetet följdes av både byggnadsantikvarier och arkeologer så att kyrkans kulturhistoriska värden skulle bevaras på bästa sätt. I denna rapport kan man följa deras arbete och se vilka förändringar som utförts och vilken ny kunskap som framkom i samband med detta. Under kyrkans golv hittades era gravar med spännande innehåll och dessutom kunde era tidigare okända byggnadsdetaljer så som kyrkans äldsta ingång och det tidigare vapenhuset i söder dokumenteras.

file icon 2015.2878 Gillbergahot!Tooltip 12/16/2015 Hits: 684

I samband med nedläggning av elkabel i Albro i Gillberga socken sydväst om Eskilstuna i Södermanland utförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning längs delar av kabeldragningen. Inget av antikvariskt intresse påträffades vid utredningen.

Under november 2015 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Storvreta 47:277, Uppsala kommun, Ärentuna socken, Uppland. Anledningen till att förundersökningen utfördes var att området som skulle exploateras ligger i närheten av fornlämningarna 213:1 och 213:2 som utgörs av en skärvstenshög samt en boplatslämning.
Vid den arkeologiska förundersökningen påträffades inga lämningar av antikvariskt intresse.

file icon 2015.2882 Stora Benhamrahot!Tooltip 12/10/2015 Hits: 720

Under sju dagar i februari och mars 2015 genomförde Arkeologikonsult en förundersökning i Stora Benhamra, Vallentuna kommun inom och i anslutning till fornlämning Vada 6:1. Anledningen var att Elverket Vallentuna AB skulle gräva ner en elkabel intill den bilväg som går igenom fornlämningen fram till fastigheten Stora Benhamra 3:29. Fornlämning Vada 6:1 utgörs av ett gravfält, bestående av varierande former av gravar. Vid schaktningen påträffades nio nya stensättningar, ett mindre kulturlager och en härd som kunde dateras till vendeltid. Efter avslutad förundersökning visade sig fornlämningen bli större mot nordost och söder.

file icon 2015.2944 Valdemarsvikhot!Tooltip 12/10/2015 Hits: 673

Under november 2015 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Valdemarsvik 4:3, Ringarums socken, Valdemarsviks kommun, Östergötland. Anledningen till att förundersökningen utfördes var att de berörda delarna av fastigheten ligger i anslutning till fornlämningen Ringarum 450:1 som registrerats som en boplatslämning i form av ett kulturlager som påträffades 1991.
Vid den arkeologiska förundersökningen påträffades inga lämningar inom förundersökningsområdet. Som ett resultat av förundersökningen kunde det vidare konstateras att fornlämningen 450:1 utgörs av en naturbildning då det lager som utgjort denna inte tillkommit på grund av mänsklig aktivitet utan utgör ett vattenavsatt lager i en tidigare sjö.

Under två dagar i oktober 2015 genomförde Arkeologikonsult en schaktningsövervakning i Hökhuvud socken, Östhammars kommun i Uppland. Anledningen var att Vattenfall Eldistribution AB skall upprusta elledningsnätet och gräva ner en elledning utmed en sträcka där flera fornlämningar berörs. Underkonsult till Vattenfall AB var IKKAB som utförde schaktningsarbetet. Endast två fornlämningar har bedömts kräva antikvarisk medverkan. Dessa fornlämningar är ett gravfält, Hökhuvud 3:1, samt en by-/gårdstomt, Hökhuvud 119:1.
Inga nya anläggningar eller fynd påträffades vid schaktningsövervakningen.

file icon 2015.2910 Täby 65:1hot!Tooltip 11/20/2015 Hits: 775

Arkeologikonsult har under september 2015 genomfört en arkeologisk förundersökning av del av gravfält Täby 65:1 i Arninge, Täby socken, Uppland. Anledningen är att Täby fastighets AB planerar att bebygga fastigheten Mikrometern 6 för att utöka kontors- och handelsverksamheten i området. Enligt gällande fornlämningsavgränsning i Fornminnesregistret sträcker sig gravfält Täby 65:1 in på fastighetens nordöstra hörn. Den arkeologiska förundersökningen gjordes i syfte att klargöra om lämningar finns kvar inom ytan samt klargöra deras utsträckning, antal och kunskapspotential.
Vid förundersökningen konstaterades att det inte finns några gravlämningar inom fastigheten, men att en väglämning går tvärs över undersökningsytan. Vägen motsvarar den gamla Vaxholmsvägen, som syns i det historiska kartmaterialet. Vägen delundersöktes inom ramen för förundersökningen.
Beslut om eventuella ytterligare antikvariska åtgärder fattas av länsstyrelsen i Stockholms län.

Trafikverket har projekterat för en ny dragning av väg 51 i östra Närke mellan Kvarntorps-korset i norr och Svennevad i söder. Längs den dryga mil långa sträckan förundersökte Arkeologikonsult under hösten 2014 nio fornlämningar och ett objekt som pekats ut som en möjlig stenåldersboplats. Platserna ligger i gränslandet mellan Närkeslätten i norr och i ett till stora delar av skog dominerande landskap ju längre söderut man kommer. De undersökta platserna har under alla tider varit utmarker till intilliggande gårdar.

Åtta av fornlämningarna har sedan tidigare registrerats som fossil åkermark med röjningsrösen. En fornlämning är registrerad som ett gravfält och gränsar till ett av röjningsröseområdena. Områdena skildrar olika tidsperioder med odling. Resultaten visar sannolikt på ett extensivt odlande under olika perioder under vår förhistoria, dateringar som gör nedslag i neolitikum, äldre bronsålder och järnålder. Den enda helt säkra 14C-datering av odling från dessa perioder var ett förkolnat skalkorn som daterats till folkvandringstid–vendeltid, 430–650 e.Kr. Ungefär halva det registrerade gravfältet låg inom undersökningsområde, men här var samtliga rösen endast röjningsrösen. Det finns några stora rösen inom gravfältet som möjligen kan vara gravrösen, men eftersom de ligger strax utanför förundersökningsområdet undersöktes de aldrig.

Av den möjliga stenåldersboplatsen fanns inget. Inga föremål eller nya anläggningar påträffades vid undersökningen. Den grop som kom fram vid en tidigare utredningsgrävning undersöktes och 14C-daterades till tidigmedeltid.

En stor majoritet, cirka 70 procent, av kolprover som huvudsakligen kom från lager under röjningsrösen respektive odlingslager 14C-daterades till intervallet omkring 1000 e.Kr. till 1600-talets mitt. Det finns förstås risk för felkällor i materialet som daterats. Det önskvärda är att finna spår efter röjnings- respektive svedjebränder, men på grund av svårigheten att finna förkolnat material som bevaras vid lågtemperaturbränder som dessa är, finns alltid risken att man daterar förkolnat kärnved från skogsbränder. Trots svårigheterna att med säkerhet veta vad kolproverna i själva verket representerar, så kan vi utifrån det stora antalet daterade prover till främst medeltid, säga att vi ser resultatet av ett mer intensivt odlande på utmarkerna under hela medeltiden och tidigmodern tid. Till synes upphörde mer eller mindre all odling i dessa områden under 1600-talets andra hälft.

Resultaten bekräftar en likartad bild från ett flertal undersökta platser runtom i södra Sverige.

Under fem arbetsdagar fördelade på två tillfällen i juli och september 2015 genomförde Arkeologikonsult en förundersökning inom fastigheten Vreta klosters Berg 7:1, Vreta kloster i Linköpings kommun. Med anledning av att Tekniska verken i Linköping planerar bygga ett pumphus samt ansluta fjärrvärmeledningar till detta grävdes tre schakt.
I schaktet för pumphuset påträffades tre härdrester som undersöktes i sin helhet. I ett av schakten för fjärrvärmeledning påträffades rester efter en grop och ett stenstråk som båda var störda från tidigare nedgrävning. Dessa undersöktes inte vidare.
Anläggningarna har tolkats som tillhörande den boplats som tidigare registrerats i området och som då preliminärt daterades till bronsålder (RAÄ 205:1). Anläggningarna har dokumenterats och tagits bort i de delar där fjärrvärmen har dragits fram.

file icon 2015.2832 Hagryd U & FUhot!Tooltip 10/26/2015 Hits: 753

Under maj 2015 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk utredning längs Gamla Särövägen mellan Hagryd Dalavägen och Liavägen samt en arkeologisk förundersökning inom de två fornlämningarna 116:1 och 117:1 i Släp socken, Kungsbacka kommun, Halland. Fornlämningar 116:1 och 117:1 upptäcktes vid en inventering 1988 och blev då klassade som stenåldersboplatser på grund av fynd av slagen flinta i åkermarken. 2014 utförde Arkeologikonsult en förundersökning inom den västra delen av 117:1 som visade att fornlämningen utgörs av en boplats från äldre järnålder samt någon form av tidigneolitisk aktivitetsyta.
Vid den aktuella arkeologiska utredningen påträffades ett nytt arkeologiskt objekt kallat objekt A, som utgjordes av ett område med slagen flinta i utredningsområdets mellersta del. Ett av de påträffade fynden från detta område var ett avslagsfragment som har daterats till mellan- eller senmesolitikum. Objektet bedömdes utgöra en övrig kulturhistorisk lämning i form av en fyndplats.
Vid förundersökningen inom fornlämning 116:1 påträffades ett kulturlager som daterades till tidigneolitikum samt fynd i form av slagen flinta, varav ett visade på en neolitisk datering.
Vid förundersökningen inom den östra delen av fornlämning 117:1 påträffades endast fynd av slagen flinta.

file icon 2015.2933 Kärnbo 192:1hot!Tooltip 10/15/2015 Hits: 737

Arkeologikonsult har på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län genomfört en arkeologisk förundersökning av fornlämning Kärnbo 192:1, inom del av fastighet Åkers-Järsta 10:4 i Strängnäs kommun, Södermanlands län. 13 sökschakt med en sammanlagd area av ca 370 m2 grävdes i samband med förundersökningen. Syftet var att undersöka och ta bort en registrerad gravhög (Kärnbo 192:1), samt att konstatera ifall ytterligare lämningar fanns inom undersökningsområdet. Förundersökningen visade att inga indikationer finns på att Kärnbo 192:1 är en grav, utan att den däremot utgörs av en naturlig moränkulle på impedimentet, på vilken odlingssten påförts under senare tid och sedan överlagrats av mylla och torv. Avsaknaden av tydlig struktur, fynd och kulturlager som skulle antyda att det är en grav bekräftar detta. I de 13 schakt som grävdes fanns ingen indikation på fornlämning.

file icon 2015.2827 Köping-Kindbro FUhot!Tooltip 09/28/2015 Hits: 846

Under hösten 2014 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning strax norr om Köping. Undersökningen utfördes i anslutning till fornlämningarna 25:1, 26:1 och 26:2 vid Hagelsberga i Köpings socken, fornlämningen 46:1 vid Sursta i Odensvi socken samt fornlämningen 21:1 vid Hagby i Odensvi socken.
Vid Hagelsberga påträffades inga lämningar inom de upptagna schakten vid gravfältet 25:1. I anslutning till Hagelsberga bytomt 26:2 och älvkvarnsförekomsten 26:1 påträffades dock ett kulturlager från 1800-talet samt mindre mängder lösfynd från tidigmodern tid.
Vid Sursta påträffades inga lämningar inom de upptagna schakten i närheten av gravfältet 46:1.
Vid Hagby påträffades en härdbotten som daterades till förromersk järnålder samt två stolphål i närheten av högen 21:1.

file icon 2015.2804 Bläshammar FUhot!Tooltip 09/28/2015 Hits: 815

Arkeologikonsult har på uppdrag av BoKlok Housing AB och efter beslut av Länsstyrelsen i Hallands län utfört en arkeologisk förundersökning av förhistoriska boplatslämningar samt lämningar vid en gårdstomt i Bläshammar strax norr om Varberg. Undersökningen berörde två fornlämningar som benämns Objekt 2, boplatslämningar, och Objekt 3, en gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningarna inom exploateringsområdet samt bedöma dem till ålder, omfattning och karaktär. Syftet var även att ge en samlad tolkning av lämningarna och bedöma deras vetenskapliga potential.
Lämningarna inom Objekt 2 har avgränsats enligt figur 19 och bedöms som välbevarade. Vidare arkeologiska undersökningar bör kunna tydliggöra hur landskapsutnyttjandet och boplatsstrukturen sett ut i området under förhistorisk tid. Objekt 3, gårdstomten till Lilla Bläshammar, är till stora delar förstörd. Kunskapsvärdet för lämningarna bedöms som mycket lågt.
Lämningarna inom Objekt 2 tolkas som överplöjda boplatslämningar som kan härröra från så vitt skilda perioder som stenålder till medeltid. Anläggningar och kulturlager har daterats till yngre bronsålder, vendel-vikingatid samt tidig- högmedeltid medan fyndmaterialet i flinta visar att man nyttjat området även under stenålder. Ett fåtal fynd av flinta har kunnat dateras typologiskt. Från mesolitikum finns spån och spånfragment och från tidigneolitisk-mellanneolitisk tid finns ett spån från en tvåpolig kärna, ett spånfragment samt en tånge från en slipad spets. Därtill hittades avslag, spån och spånfragment som inte kunnat ges en närmare datering. Två fragment av förhistorisk keramik samt en skärva yngre rödgods hittades också på platsen. Inga konstruktioner har konstaterats men en koncentration av stolphål i områdets södra del tyder på att byggnader funnits i området. I områdets nordvästra del finns ett aktivitetsområde med härdar, kokgropar samt ett kulturlager som avsatts under både yngre bronsålder och yngre järnålder.
Lilla Bläshammar har anor från 1500-talet. Enligt kartor från 1700-talet har gården haft samma utbredning fram tills idag. De medeltida/tidigmoderna byggnaderna har troligtvis legat på samma plats som de moderna. För ett par år sedan revs de moderna byggnader som tillhörde gården. Vid förundersökningen av Objekt 3 påträffades ett omrört kulturlager med fynd från 1500-tal till modern tid i form av yngre rödgods och delar av en kritpipa. En mindre husgrund från samma tidsperiod delundersöktes också.

file icon 2015 2866 Torggrändhot!Tooltip 09/17/2015 Hits: 974

Under fyra dagar fördelade på två tillfällen under januari och februari månad 2015 genomförde Arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktövervakning inom fornlämning Sigtuna 195:1, Sigtunas medeltida stadslager med anledning av att Sigtuna kommuns stadsbyggnadskontor dels skulle reparera en trasig dagvattenledning samt ansluta en servisledning till huvudledning från turistbyrån under gatan på Torggränd. I gatan framkom dels en äldre gatstensnivå, en härd och kulturlager.

file icon 2015_2914 Västerås 1:128hot!Tooltip 09/17/2015 Hits: 1050

Inför Västerås kommuns detaljplanearbete utfördes en arkeologisk förundersökning på den plats i stadsdelen Viksäng där ett tegelbruk uppförts under 1600-talets slut. Enligt äldre kartor fanns tegelugn, tegellada och flera andra byggnader i området. Dessutom fanns ett torp där tegelslagaren bodde. Den enda lämningen som var synlig vid undersökningens början var tegelugnen. Delar av området var kraftigt påverkat av markingrepp och påförda jordlager. Vid schaktning påträffades enstaka anläggningar som eventuellt skulle kunna knytas till tegelbruket så som ett stolphål och en stenpackning. Längst i norr påträffades grunden för Viksängstorpet och vad som tolkats som dess fähus. Lämningarna var delvis skadade av senare vägbyggen. Torpet och området kring tegelugnen har registrerats som fornlämningar.

file icon 2015.2610 Hörsalsparken FUhot!Tooltip 09/11/2015 Hits: 1722

Mitt i Norrköpings centrum ligger Hörsalsparken med en kyrkobyggnad från 1700-talets slut som idag fungerar som konsertsal. Det anses att en kyrka legat på platsen sedan 1100-talet. Första gången kyrkan omnämndes i skrift var 1417 men då hade den sannolikt redan funnits i flera hundra år. Kring kyrkan har invånarna i S:t Johannes församling begravts genom tiderna. Under marken ligger hundratals, kanske tusentals gravar. Den sista begravningen utfördes år 1813, sedan flyttades begravningsplatsen till stadens utkant.
När Hörsalsparken byggdes om 2012 undersöktes flera gravar och de kunde ge oss ledtrådar om gravskick och traditioner under främst 1700-talet. Gravar från denna tid har tidigare inte betraktats som arkeologiskt intressanta men under senare år har forskningen kring tidsperioden ökat.
Förutom gravarna hittades spår av bebyggelse som berättar om Norrköpings förändring genom tiderna. Det arkeologiska resultatet har tillsammans med äldre kartor, bilder och kyrkböcker bidragit till att ge en fördjupad bild av kvarteret under 1600- och 1700-talen.

I samband med anläggandet av en fontän i Eskilstunaån utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll på en av holmarna vid Rademachersmedjorna i centrala Eskilstuna. Holmen ligger inom fornlämning Eskilstuna 557:1, ett stadslager. Vid schaktningarna påträffades inget av antikvariskt intresse, endast fyllnadsmassor och avfallslager från 1900-talet.

file icon 2015.2859 Högvreten Nibblehot!Tooltip 07/16/2015 Hits: 1687

Arkeologikonsult har på uppdrag av Upplands Väsby kommun och efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län utfört en förundersökning etapp 2 i Högvreten Nibble, strax utanför Upplands Väsby. Förundersökningen berörde fyra områden benämnda A–D som pekades ut som möjliga boplatslägen under förundersökningen etapp 1. Syftet med etapp 2 var att klargöra om det finns boplatslämningar eller andra fornlämningar inom något av områdena.
Undersökningsområdena utgjordes av flera fritidshustomter, en gräsbevuxen allmänning, höglänt skogsmark samt en igenlagd åker och delar av en golfbana. Framkomligheten med grävmaskin var begränsad i delar av undersökningsområdet.
I närområdet finns många hägnader i form av stensträngar som troligtvis härrör från äldre järnålder. Vid undersökningen påträffades endast en härd inom område B. Denna undersöktes till hälften och daterades till äldre förromersk järnålder.

file icon 2015.2891 Vallentunahot!Tooltip 06/22/2015 Hits: 1690

I samband med planarbete i Södra Vallentuna utfördes en arkeologisk förundersökning i och invid den västra delen av RAÄ Vallentuna 221:1. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att ge Länsstyrelsen underlag inför ett omgående beslut om särskild undersökning. Inom den ytan som undersöktes fanns två möjliga stensättningar, som registrerades i samband med en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte 2007 (Norr 2008:15). Under den nu genomförda förundersökning visade sig inga av dessa vara stensättningar. Det framkom inte heller några nya lämningar i den ytan som undersöktes.

Arkeologikonsult har på uppdrag av Falkenbergs kommun och efter beslut av länsstyrelsen i Hallands län utfört en arkeologisk förundersökning av förhistoriska boplatslämningar och historiska kulturlager i Tröinge strax nordost om Falkenberg. Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningarna inom planområdet, klargöra deras karaktär och omfattning, datera lämningarna samt bedöma deras bevarandestatus. 

Lämningarna inom Objekt 3-5 har ett långt tidsspann och tolkas som överplöjda boplatslämningar från bronsålder-yngre järnålder. Därtill finns tecken på aktivitet under stenålder, medeltid samt under historisk tid. Förutom boplatslämningar finns spår av äldre tiders odling i form av möjliga årderspår, spadavtryck och bandparcellering. 

En del av det flintmaterial som hittades härrör från mellanmesolitikum. Det gäller framför allt mikrospån och mikrospånsfragment från koniska mikrospånkärnor. Bland det övriga, mer anonyma stenmaterialet, fanns både avslag, avslagsfragment och splitter. Flintan påträffades i depåer, lager, anläggningar samt löst liggande i matjorden. Koncentrationen av flinta var som högst i den sydöstra delen av Objekt 3 samt den västra och norra delen av Objekt 5. Ett bränt fragment av gråärt daterades till tidigneolitikum och det är möjligt att en del av flintmaterialet också härrör från neolitikum. En anläggning kan med säkerhet knytas till bronsålder - en kokgrop som daterades till period III-IV. 

Från järnålder finns flera konstruktioner i form av en möjlig hägnad, åtminstone ett hus samt två förhistoriska kulturlager, samtliga inom Objekt 3/4. Tre härdar daterades där till förromersk och romersk järnålder. Inga tydliga huskonstruktioner observerades inom Objekt 5 men flera koncentrationer av stolphål visar att det bör finnas byggnader i området. En härd daterades till romersk järnålder-folkvandringstid och ett möjligt grophus daterades till folkvandringstid-vendeltid. 

Enstaka spår av medeltid förekommer i form av ett fåtal fragment av äldre och yngre svartgods. Lämningar från 1600-1800-tal påträffades främst i närheten av Blackebergs bytomt med tillhörande kulturlager. Inom Objekt 5 fanns dessutom ett lager och en nedgrävning med fynd från 1600-1700-tal.

file icon 2015.2801 Leksand FUhot!Tooltip 05/25/2015 Hits: 1768

Arkeologikonsult har genomfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Gärde 32:2, Leksands socken och kommun, efter beslut av Länsstyrelsen Dalarnas län. Förundersökningen föranleddes av att Leksandsbröd AB planerar för en ny infartsväg och lagerplats. En känd fornlämning, RAÄ 638:1, registrerad som en gårds-/ bytomt med okänd utbredning, fanns inom aktuellt undersökningsområde. Vid sökschaktning påträffades två brunnar, några avfallsgropar, stolphål, kulturlagerrester, nedgrävningar samt ett stort antal störhål. Lämningarna tolkas utifrån fyndmaterialet utgöra utkanten av en gård, och utifrån fyndmaterialet kan denna gård dateras till 1700-talet.

file icon 2015.2867 Danmark Uppsala FUhot!Tooltip 05/11/2015 Hits: 1940

Under tre dagar veckan före jul 2014 utförde Arkeologikonsult en förundersökning inom fastigheten Danmark 1:3, Danmarks socken sydost om Uppsala. Undersökningsområdet, som helt och hållet låg i åkermark, gränsar i väster till ett gravfält med ett hundratal kända gravar (Danmark 51:1). Vid förundersökningen påträffades 18 anläggningar av olika karaktär och storlek. Närmast gravfältet bestod anläggningarna av ett tiotal nedgrävningar som sannolikt utgjordes av gropar och enstaka större stolphål. Bland dessa undersöktes ett stort stenskott stolphål med fynd av förhistorisk keramik samt en härdgrop. Ett litet stycke söderut påträffades ett stolphål med fynd av en malstenslöpare och en stor härd. I den södra änden av undersökningsområdet kom det fram fem stolphål. Två av stolphålen konstaterades vara från historisk tid. Inga huslämningar eller gravar påträffades vid sökschaktningen.

Våren 2014 utförde Arkeologikonsult förundersökningar av fem lokaler i Lerbäcks socken i Askersunds kommun, Närke. Anledningen var Trafikverkets utbyggnad av järnvägen till dubbelspår mellan Stenkumla och Dunsjö. De undersökta lokalerna hade registrerats vid tidigare arkeologiska utredningar för dubbelspåret (Pettersson 1996 och 1997, Hjulström 2013). De lokaler som gick vidare till förundersökning var två områden fossil åker med röjningsrösen vid Dunsjö (område 1 och Lerbäck 430:1), boplatslämningar vid Mariedamm (Lerbäck 457:1) och två bergshistoriska lämningar vid Önnabo respektive Dunsjö (Lerbäck 429:1 och objekt 126).

Resultaten från förundersökningarna visar att den äldsta fossila åkermarken vid Lerbäck 430:1 togs i bruk under vikingatid/tidigmedeltid. Här skedde sedan återkommande odling, i vissa områden in på tidigt 1900-tal. Vid område 1 har odlingen främst skett under 1600-tal till tidigt 1800-tal. Den äldsta odlingen kan kopplas samman med Dunsjö gård medan den yngre troligen har samband med torpen i området. Vid Lerbäck 457:1 påträffades inga boplatslämningar. Gruvan vid Lerbäck 429:1 har daterats till efter 1600-talet men antagligen före mitten av 1800-talet. Mest sannolikt har man brutit järn men i så små mängder att det snarast varit fråga om en provbrytning. Vid objekt 126 har man sökt efter fältspat under tidigt 1900-tal.

Inget av områdena går vidare till slutundersökning.

Under tre dagar i november månad 2014 genomförde Arkeologikonsult en förundersökning i Husby- Oppunda socken inom och invid fornlämning Husby- Oppunda 75:1 med anledning av att Vattenfall Eldistribution AB skulle gräva ner en elkabel inom samt utanför aktuell fornlämning.

De anläggningar som påträffades i samband med schaktarbetet utgjordes av två stenpackningar, två härdar och två stenskodda stolphål. En av härdarna som påträffades inom fornlämningen undersöktes och har 14C daterats till yngre bronsålder. Ett av de stenskodda stolphålen som påträffades utanför fornlämningen cirka 100 meter väster om nuvarande fornlämning skulle sannolikt kunna visa på boplatsläge med koppling till aktuell fornlämning.

file icon 2015.2846 Söderköping FUhot!Tooltip 03/06/2015 Hits: 2039

Vid en georadarundersökning som utfördes utmed Storån strax öster om Söderköpings stadskärna 2013 gjordes ett antal observationer som möjligen kunde utgöra rester av byggnader. Enligt äldre kartor har det funnits en marknadsplats i området sedan åtminstone 1692 och senast från år 1701 även byggnader. Byggnaderna var sannolikt enkla bodar och betecknas omväxlande som åbodar, saltbodar och marknadsbodar i äldre kartmaterial. Dessutom fanns ett packhus som under 1700-talets slut användes för förvaring av spannmål och produkter från det kronobränneri som låg strax intill. För att fastställa vad georadarundersökningen hade visat utfördes en förundersökning i november 2014. Vid schaktning kunde endast en av de tidigare observationerna bekräftas. Det som syntes som en fyrsidig mörkfärgning där Storån och Tvärån möts visade sig vara en iläggningsramp för båtar byggd av träsliprar och grovt grus.

Ytterligare schakt grävdes i området för att se om några lämningar efter tidigare aktiviteter på platsen kunde lokaliseras. I två av schakten påträffades lagda stenar som sannolikt utgjort fundament till byggnader. Dessutom hittades ett kulturlager med krossat tegel och ca 80 kritpipsfragment samt ett avfallslager från en keramikverkstad. Inga tecken på handel eller varuhantering så som mynt eller varuplomber hittades. Inte heller några tydliga rester av byggnader.

Med anledning av planerad utbyggnad av väg 288, sträckan Alunda-Gimo, har Arkeologikonsult utfört en arkeologisk förundersökning av delar av tre fornlämningar inom fastigheterna Marma 4:1, Haberga 1:8 och Mälbyn 1:3, Alunda socken, Östhammars kommun, Uppland. De fornlämningar som berördes påträffades i samband med en utredning 2013 och benämndes då objekt 38, 39 och 42:1–3.

Objekt 38 är en boplatslämning belägen i åkermark på tre sidor om korsningen vid byarna Mälbyn och Syding Ösby. Inom lämningen påträffades anläggningar i form av härdar, stolphål, gropar och kulturlager, varav en härd har daterats till folkvandringstid. En härdanläggning har även daterats till efterreformatorisk eller nyare tid och metallfynd indikerar eventuellt en smedja eller gjuteri i närområdet under historisk tid.

Objekt 39 är en boplatslämning belägen i åkermark intill gravfältet Alunda 605:1. Inom lämningen påträffades anläggningar i form av stolphål och härdar, samt ett kulturlager. En koncentration av stenskodda stolphål indikerar ett möjligt husläge inom vägarbetsområdet. En härd har daterats till folkvandringstid.

Objekt 42 utgörs av ett gravfält bestående av minst sex stensättningar beläget på en höjd intill väg 288. Av de kända stensättningarna är tre belägna inom arbetsområdet och en fjärde sträcker sig delvis in i detta. I en av gravarna påträffades ett brandlager med brända ben under en flat locksten. De brända benen har daterats till äldre romersk järnålder.

file icon 2015.2864 Sorby U2hot!Tooltip 02/27/2015 Hits: 1724

I samband med ledningsdragning av elkabel inom fastigheten Sorby 1:8 i Rytterne socken i Västerås kommun, Västmanland, har Arkeologikonsult utfört vid en antikvarisk kontroll i form av en schaktningsövervakning i nära anslutning till två fornlämningar Rytterne 127:1 och 232. Inga fornlämningar upptäcktes vid den antikvariska kontrollen.

Arkeologikonsult har på uppdrag av Uppsala kommun och efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län utfört en arkeologisk förundersökning av förhistoriska boplatslämningar vid Vaksala Prästgårdshage strax nordöst om Uppsala. Förundersökningen berörde fornlämningen Vaksala 113:1 som består av ett grav- och boplatsområde från bronsålder till yngre järnålder. Syftet med förundersökningen var att klargöra lämningarnas omfattning, deras utbredning och karaktär, preliminärt datera dem samt ge en bedömning av lämningarnas kunskapspotential inom förundersökningsområdet. Undersökningen berörde även den fornlämningsliknande naturbildningen Vaksala 183:1. Syftet var att bedöma dess fornlämningsstatus och klargöra lämningens karaktär.

Den sydöstra delen av området tolkas som en tillfällig lägerplats eller mindre utnyttjad boplatsyta. Här påträffades sex härdar och ett litet antal spridda stolphål. Lämningarna är alltför fåtaliga för att kunna ge en närmare tolkning kring förekomst av byggnader. I en av härdarna påträffades förhistorisk keramik. Dateringar visar att man vistats på platsen både under bronsålder period III–IV samt under romersk järnålder. 

I den sydöstra delen låg även Vaksala 183:1 uppe på ett impediment. Förundersökningen visade att lämningen utgörs av ett modernt odlingsröse.

Den norra delen av undersökningsområdet tolkas som ett överplöjt boplatsområde. Den mest intensivt utnyttjade boplatsytan fanns i områdets nordöstra del närmast Vaksala 113:1. Där påträffades två större kulturlager, stolphål, härdar och kokgropar. Deras stratigrafiska relation avslöjar att boplatsen har flera faser. Dateringarna har sin tyngdpunkt under bronsålder period III–V men även romersk järnålder finns representerad på platsen. Därtill finns enstaka spår från modern tid. Inga tydliga huskonstruktioner observerades men ett par koncentrationer av stolphål visar att det bör finnas byggnader i området.

I det norra området upptäcktes även en sedan tidigare okänd skärvstenshög som delundersöktes. Skärvstenshögen var försedd med en vällagd kantkedja och bestod i övrigt av ett skärvstenslager med inslag av sot och kol. Analyser av makrofossil visar att man odlat skalkorn och vete i närheten. I fyllningen påträffades även ben från nöt och får/get. Skärvstenshögen daterades till bronsålder period IV.

<< Första < Föregående 1 2 Nästa > Sista >>
Sida 1 av 2