Rapporten från Glasberga i Södertälje är klar Skriv ut
2015-09-15 07:19

Nu har rapporten från vår undersökning vid Glasberga sjöstad i Södertälje kommit från tryckeriet!

altHösten 2013 undersöktes ett gravfält och en del av en boplats från järnålder invid Glasbergasjön öster om Södertälje tätort. Gravfältet, som var beläget uppe på krönet av en bergshöjd, bestod av fem gravar från perioden yngre romersk järnålder-folkvandringstid (ca 200 – 550 e Kr). Det finns flera gravfält och ensamliggande gravar vid Glasbergasjön, men det här är det första gravfältet som undersökts. Gravskicket visade sig vara det typiska för denna period i Mälarområdet, det vill säga variationsrikt utformade stensättningar med brandbegravningar.  Folkvandringstiden brukar beskrivas som en övergångsperiod mellan äldre och yngre traditioner i gravskicket och på det här gravfältet var det tydligt att dessa traditioner blandats.  Gravarna innehöll få fynd, i en av dem påträffades ett bronsspänne och i en annan hittades björnklor och brända enbärsfrön. Björnklor är vanliga i folkvandringstida gravar och brukar tolkas som att ett björnskinn varit med på gravbålet. Att hitta enbär i gravarna är ovanligare, men det beror kanske framförallt på att man sällan har letat efter brända fröer vid undersökning av gravfält. Enen och enbären har haft en helande och skyddande betydelse i folkmedicin och i folktro och används under historisk tid i begravningsritualer. Kanske har denna tradition anor från järnåldern?

Boplatsen låg vid foten av bergshöjden, precis nedanför gravfältet, men det är inte säkert att de varit samtida. Dateringarna från boplatsen visar att den har nyttjats under flera olika tidsperioder: romersk järnålder (ca 0-300 e Kr), vendeltid (ca 550-800 e Kr) och sen vikingatid/tidig medeltid (ca 1000-1150 e Kr).  Ingen av dateringarna sammanfaller med de från gravfältet, men boplatsen är endast delundersökt. Boplatsen består av tre naturliga terrasseringar där det sannolikt legat hus och undersökningen berörde en mindre yta vid sidan om själva terrasseringarna. Den undersökta ytan innehöll anläggningar framförallt i form av eldstäder och enstaka fynd av keramik och brynen påträffades. Exakt vilka aktiviteter som ytan använts för är svårt att uttala sig om närmare än att det sannolikt rör sig om hushållsaktiviteter i nära anslutning till bebyggelsen. Smidesslagg i ett lager kan indikera att smidesverksamhet förekommit på eller i anslutning till terrasserna under boplatsens senare fas.

I rapporten ges närmare beskrivningar och tolkningar av de enskilda gravarna och boplatslämningarna och en redogörelse för fornlämningsbilden i Glasbergaområdet i stort.   

Hämta rapporten i pdf-format här. Vi har sett att det kan vara problem att ladda ner via Facebook, om så är fallet får du gå in på vår hemsida och ladda ner rapporten därifrån.

 

Vill man läsa mer om Glasbergas förhistoria kan man även titta i vår rapport från ett annat gravfält i samma område och undersökningen av ytterligare en folkvandringstida grav (rapport 2015:2809 - följ samma länk som ovan).