Stenlagda gränder och ett bronsfat från tidigt 1300-tal har sett dagens ljus på Södermalmstorg Skriv ut
2015-05-29 12:55

Förra gången berättade vi om Södermalmstorgs bebyggelse från mitten av 1300-talet. Nu går vi vidare. Den senaste tiden har ägnats åt att dokumentera och ta bort de lämningarna.

ArbetsbildNu är vi tillbaka till tiden omkring år 1300 på Södermalmstorg.

 

Direkt under spannmålsmagasinet visade det sig finnas två föregångare, där åtminstone det direkt föregående huset också hade brunnit. Det äldsta i den här sekvensen hade en annan karaktär, det var mindre (cirka 2x4 meter) och hade lergolv och i hörnen fanns stolpar som grävts ner i marken. Det rör sig alltså om någon mindre och enklare typ av bod.

 LergolvetHär syns lämningarna efter boden som haft ett lergolv.

 

När dessa hus och de intilliggande lämningarna och lagren tagits bort förväntade vi oss att få fram forsättningen på den äldsta gränd som hittades i samband med vår undersökning 2014, och det gjorde vi. Här kom den fram invid den södra sponten och fortsatte i nordöstlig riktning. Men inte nog med det, nu kom det fram ytterligare en stenlagd gränd - i öst-västlig riktning, som nästan löpte samman med den gränd vi kände sen tidigare. Båda slutar tvärt invid en svacka, men vad som döljer sig i den vet vi ännu inte.

 

Gränder från tidigt 1300-talEtt virrvarr av gränder från tidigt 1300-tal? Nej så trassligt är det nog inte. Till höger i bild syns fortsättningen på den äldsta gränden vi hittade förra året och i mitten syns den nyupptäckta. Båda mynnar mynnar ut i en svacka. Vad som döljer sig där är än så länge oklart. Till vänster i bild ses den stenlagda passagen som lett in på en tomt i norr och man kan se att den övergår i vad vi tror är en stenlagd gårdsplan. Nedanför passagen kan man ana syllstenarna till en del av den byggnad som stått där.

 

Från den öst-västliga gränden ledde en stenlagd passage in på en tomt i norr, där vidgade den sig till vad som kan tolkas som en stenlagd gårdsyta.

Utifrån resultaten förra året, men också utifrån årets fynd kan vi preliminärt datera dessa gränder till tiden omkring 1300. Det innebär att vi här har Stockholms äldsta stenlagda gränder, inne på Stadsholmen uppträder sådana lämningar först strax efter mitten av århundradet. Varför man varit så tidig med att stenlägga gränderna på Södermalmstorg vet vi inte. Kanske är det så att de varor som lossats nere vid Saltsjön krävt kraftigare beläggningar när de transporterades? Eller var det kanske så att de som bodde och var verksamma här i området var inflyttade och vana vid den typen av gränder där de kom ifrån?

Bland de fynd som nu kommit fram utmärker sig ett fat av brons, det låg nedgrävt i en grop i den dåtida markytan. Fatet är ganska stort, omkring 25 cm i diameter och har en plan botten, sidorna som sluttar svagt utåt är cirka 5,5 cm höga. Runt om ytterkanten har fatet ett plant brätte. Fatet tycks vara gjutet i ett stycke. Än så länge har vi inte hittat några paralleller till det i litteraturen, men vi kan konstatera att det rör sig om ett tämligen ovanligt fynd. Nu ska det lämnas in på konservering och vi får återkomma med mer information om det senare.

 

Fat av bronsSå här ser bronsfatet ut. Det är kraftigt påverkat av tidens tand, men ändå i hyggligt skick. Nu ska det konserveras så att det kan bevaras för framtiden. Ett fynd av den här typen är mycket ovanligt i arkeologiska sammanhang.

 

De senaste dagarna har gränderna tagits bort och nästa rapport från Södermalmstorg kommer att handla om vad som döljer sig därunder, så fortsätt att följa oss så får ni veta mer om det.