En intressant pärla funnen i kvarteret Fältskären. Skriv ut
2014-10-02 08:47

Hur gammal är bebyggelsen i kvarteret Fältskären? Ja det vet vi inte helt säkert ännu, för att kunna besvara den frågan behöver vi bland annat hjälp av daterbara fynd som kan knytas till de lämningar vi hittar.

Tidigare har det inte funnits något fyndmaterial i Enköping som entydigt kunnat föras till äldre perioder än 1200-talet, men i och med den undersökning vi nu gör så börjar bilden sakta förändras. Till exempel har vi hittat kammar och fynd knutna till klädedräkten i form av ett mantelspänne som definitivt tillhör 1100-talet och antagligen dess tidiga hälft.

ArbetsbildVad har arkeologen hittat här? Kanske ett daterande fynd? Fynden vi hittar är av stor betydelse eftersom de bland annat hjälper oss att datera de lämningar som finns i kvarteret Fältskären.

 

För några veckor sedan gjorde vi ett intressant fynd, det var en vacker pärla som hittades i ett lager som tillkommit då man fyllt ut och jämnat till marken inför byggandet av ett hus någon gång under tidigt 1200-tal.

Hur gammal var då den påträffade pärlan? Det var inte helt lätt att fastställa för saken är den att under perioden från cirka år 1000 och lite drygt hundra år framåt, till början av 1100-talet sker stora förändringar i den skandinaviska klädedräkten. Det gamla sättet att klä sig övergavs. Varför denna förändring äger rum är inte helt klarlagt. Möjligen kan händelseförloppet knytas ihop med kristnandeprocessen som innebar att Skandinavien då inlemmades i den västkristna kultursfären och att man då också anammade ett allmänt västeuropeiskt mode.

Övergivandet av den gamla traditionella klädedräkten och en ny kristet influerad begravningssed innebär för oss arkeloger till exempel att vi inte längre har tillgång till de stora pärluppsättningar som var ganska vanligt förekommande i vissa typer av kvinnogravar under vikingatiden. Pärlorna som ingick i dessa uppsättningar var ofta ganska lätta att identifiera och datera, men när vi befinner oss i senare perioder är det inte lika lätt. Nu var vi emellertid lyckligt lottade och kunde få hjälp av ledande expertis på området, professor Johan Callmer i Lund kunde identifiera den.

PärlaSå här ser pärlan ut som vi hittade. Den är närmare två centimeter lång.

 

Den här typen av tunnformade pärlor med kragar och ett zigzagmönster visade sig finnas i Ryssland, i fynd från andra hälften av 1000-talet och 1100-talet. Där har de hittats i trakterna av Pskov, S:t Petersburg, Ivanovo, Jaroslavl' och Moskva samt i två fynd i trakten av Smolensk. Det innebär att huvudutbredningen ligger, relativt nordligt, inom det rike som kallades Kiev Rus'. Rusernas rike var ett område bebott av ett flertal olika slaviska stammar (Vepser, Merer, Slovener, Krivicer, Vjaticer, Severjaner, Jatvager, Drevljaner och Poljaner) som styrdes och beskattades av en social elit med Kiev som huvudstad. Den sociala eliten - ruserna - anses ha haft skandinavisk bakgrund. Kiev Rus' skapades under andra halvan av 800-talet och hade sin glansperiod under vår vikingatid.

Pärlfynd i rusernas rikeHär kan vi se var fynden av likadana pärlor som den vi hittade i Enköping har gjorts. De röda punkterna markerar fyndorterna och det snedskrafferade området markerar ungefärligt utbredningen av Kiev Rus'.

 

Skriftligt källmaterial och runstenar vittnar om att det fanns många och djupa kontakter mellan Mälardalen och Kiev Rus' eller Gårdarike som området kallades av skandinaverna. Utanför och strax söder om Novgorod invid floden Volkhov låg Gorodische (som betyder "den gamla staden") och här har många fynd gjorts som tyder på att detta var en skandinavisk bosättning, eller åtminstone en bosättning med stort skandinaviskt inslag under vikingatid. Under 1000-talet och framåt är det Novgorod som blir centrum för de skandinavisk-rusiska kontakterna. De kontakter som knöts hade stor politiskt betydelse och här skapade många personliga maktpositioner genom de rikedomar som grundlades hos de skandinaver som tog sold hos någon ledare i rusernas ständigt återkommande krigsföretag. Genom rusernas rike löpte de enormt viktiga färdlederna mot öster och sydost längs med floderna Volga och Dnjepr.

Hur vår pärla hamnat här i Enköping kan vi givetvis inte veta, men kanske har någon av enköpingsborna varit på besök i Gårdarike, eller så har kanske någon med rötter därifrån och som burit rusisk klädedräkt bott i staden? Möjligen kan den också ha kommit hit via mellanhänder i Sigtuna, där det fanns ett inslag av en slavisk befolkning med rusisk härkomst och där det också fanns en social elit med handelskontakter som periodvis vistades i Novgorod?

I alla händelser så utgör den nu funna pärlan ett viktigt tillskott i det fyndmaterial som så småningom ska hjälpa oss att besvara den inledande frågan om hur gammal bebyggelsen i kvarteret Fältskären är.

Snart kommer vi här att berätta om ett av Enköpings äldsta hus, så fortsätt att följa oss så får ni veta mer.