Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Bebyggelse från 1000-talets andra hälft i kvarteret Fältskären Skriv ut
2014-11-21 14:33

Nu har undersökningen i kvarteret Fältskären avslutats och vi kan se tillbaka på en säsong som varit mycket intressant och bidragit med massor av ny kunskap.

ArbetsbildUnder fältarbetets slutskede kom det fram spännande bebyggelselämningar som för ner Enköpings bebyggelse till 1000-talet.

 

Under de avslutande veckorna kom vi också ned i lagren som innehöll Enköpings äldsta bebyggelse så här långt. De lämningarna låg i undersökningsområdets norra del och omfattade en cirka fem meter bred huslänga med flera olika rum och många spännande byggnadsdetaljer. Längan som var minst 16 meter lång omgavs på båda långsidorna av djupa diken, avståndet mellan dessa var cirka åtta meter, så det är lätt att tolka dem som ursprungliga tomtdiken som sedan succesivt fyllts igen. De olika rummen hade flera golvnivåer så det är tydligt att huslängan funnits på plats en tid och behövt repareras då och då.

Översikt av äldsta huslänganDet här är en översikt där den äldsta huslängan syns. Bilden är tagen från norr och i förgrunden syns bostaden/köket. Längst upp i bild fanns fårstallet. På ett litet avstånd från huslängans sidor kan man se de båda tomtdikena.

 

Längan var ungefär orienterad i nord/sydlig riktning och längst i söder fanns ett rum som tydligen fungerat som fårstall. Här inne låg ett halmlager som innehöll mängder av fårspillning och det fanns även ett stort inslag av små kvistar av björk, sälg och asp. Kvistarna utgör säkert rester av lövtäkt som använts som vinterfoder. I det här lagret fanns det också gott om insektslämningar, inte minst från olika skalbaggar som trivs i gödselrika miljöer, bland annat hittade vi en fälttordyvel. Allra vanligast i lagret var dock tusentals flugpuppor.

I diskussionen kring de tidiga städerna brukar ibland frågan om dessa även varit befolkade vintertid dyka upp. Här råder det nu ingen tvekan om att den tidiga stadsgård vi hittat verkligen varit brukad under vintern. Annars hade man ju inte behövt stalla sina får och utfodra dem med insamlat vinterfoder.

Fårspillning och lövkvistarTill höger i bild syns en del av den fårspillning som vi hittade och till höger ligger kvistdelar från björk, asp och sälg.

 

Fälttordyvel Geotrupes stercorariusDet här är de vackra skaldelarna av en fälttordyvel som hittades i fårstallet. Vi är medvetna om att delarna inte ligger helt anatomiskt riktigt på bilden. så ni med gedigna entomologiska kunskaper får inte förfasas för mycket. Men vi ville ändå ge intryck av en skalbagge och de är fina ändå, inte sant?

 

 

FlugpupporDen här bilden är kanske inte lika vacker? Den visar en del av de tusentals flugpuppor vi hittade.

 

I den här delen av huslängan fanns även andra intressanta detaljer, inte minst då rörande byggnadstekniken. Det visade sig nämligen att den södra gaveln utgjordes av en bilad syllstock med borrade hål där man kunnat sticka ner störar till ett flätverk. Den typen av byggnadsdetalj är tidigare bara känd från Sigtuna, där har man hittat ett tiotal likadana konstruktioner. Tidsmässigt återfinns de flesta kring mitten av 1000-talet och några enstaka i 1000-talets andra hälft. Detta gör det alltså mycket troligt att även vår huslänga ska placeras in i den perioden. Fårstallets östra vägg var även den byggd i flätverk, men här var störarna nedstuckna direkt i marken. Rent byggnadstekniskt var hela huslängan ett så kallat ramverkshus, där ramverket fogats in i jordgrävda stolpar.

 

Syllstock med borrade hålLängst ner till vänster i bild syns den bilade syllstocken med borrade hål. Likadana har tidigare bara hittats i Sigtuna och där ingår de i konstruktioner främst från mitten av 1000-talet.

 

 

Flätverksvägg och jordgrävd stolpeDen östra väggen i fårstallet var byggd i flätverksteknik. Här syns hur väggen ingått i ett ramverk som varit infogat mellan jordgrävda stolpar.

 

Norr om stalldelen fanns sedan ett rum som vi ännu inte riktigt lyckats funktionsbestämma och ytterligare norr om det låg det en öppen passage som haft tak. I passagen fanns en hårt trampad yta som innehöll en hel del ogräs som svinmålla, trampört och snärjmåra, även en och annan brännässla hade smugit sig in här.

Om vi fortsätter vår vandring norrut så kommer vi slutligen till en köksdel som antagligen också utgjort husets bostadsdel. Den här delen av huset var byggd i skiftesverksteknik och i ena hörnet fanns en mycket välbyggd eldstad. På lergolvet i rummet hittades förkolnade kärnor av skalkorn, hasselnötter och enbärsfrö. En liten förkolnad klump med bland annat krossat skalkorn skulle kunna vara någon form av grötrest.

Hörnhärd syllar och hörnstolpeI husets köksdel som säkert också varit dess bostad fanns den här välbyggda hörnhärden. Här syns också väggsyllarna som varit infattade med skiftesverksteknik i en jordgrävd hörnstolpe.

 

Det var sparsamt med fynd här i den äldsta bebyggelsen men bland det som kom fanns bland annat en oljelampa i lergods, en tandplatta till en sammansatt enkelkam och två dubbelhelkammar. Keramikmaterialet bestod bara av svartgods.

DubbelhelkamDen här dubbelhelkammen hittade vi i huslängan. Den hade punktcirkelornamentik på båda sidorna.

 

Nu går undersökningen in i en ny fas som kommer att bli lika spännande, själva rapportskrivandet med allt vad det innebär. Vi ska nu närmast ägna oss åt en stratigrafisk analys som leder fram till en beskrivning av hur bebyggelsen sett ut under skilda perioder och hur den utvecklats och förändrats över tid. Vi ska göra analyser av fynden för att datera bebyggelsen och förstå vad kvarterets innevånare sysslat med och hur de levt sina liv. Vidare fortsätter vi med analyserna av olika miljörelaterade prover som startade redan i fält och som så småningom kommer att ge oss en bild av människornas närmiljö och livsbetingelser.

Det är dags att säga tack för att ni följt oss så här långt. Vi hoppas att kunna återkomma vartefter med korta berättelser om vad som framkommer under rapportarbetet. Det kommer dock att dröja lite innan de inläggen dyker upp här på hemsidan, men håll ut. Informationen kommer så fortsätt att följa oss.