Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Arkeologikonsult - pågående arkeologiska undersökningar
Ströja - Från bönder till statare under 1800-talet Skriv ut
2011-05-16 07:42

Arkeologikonsults undersökningar av Ströja bytomt strax utanför Norrköping har nu pågått i några veckor. Under denna tid har vi banat fram större delen av det drygt 7000 kvadratmeter stora område som är registrerat som Ströja gårdstomt.

Ströja gårdstomt är den yngsta lämningen som skall undersökas inom det tvååriga projektet och utgör läget för Ströja fram till början av 1900-talet. Äldre kartmaterial visar att bebyggelsen flyttas några hundra meter någon gång mellan mitten av 1700-talet och 1800-talets mitt. Vid flytten reduceras samtidigt antalet gårdar från tre till en. När flytten skedde är emellertid oklart och att ta reda på detta var ett av syftena med att undersöka dessa relativt sentida lämningar. Efter avbaning och rensning framträdde en mycket väldisponerad gårdsstruktur. Närmast den dåvarande landsvägen i söder framkom en stor och kraftig husgrund som mätte närmare 11 x 18 meter. Denna hade ursprungligen varit mindre men byggts om vid ett senare skede. På baksidan av huset fanns en stensatt gårdsplan och ett stycke norr om denna en vällagd stengrund med spisröse till en byggnad av samma storlek som ett mindre torp. Intill denna grund fanns en resterna efter en långsmal uthuslänga som avgränsade bebyggelsen. Vid sidan av uthuslängan framkom även gårdens sophög med mängder av krossat porslin, glas och annat avfall.

Vy över 1800-talets husgrunder i Ströja
Vy över 1800-talets husgrunder i Ströja. I förgrunden syns det tillbyggda boninghuset och i bakgrunden skymtar bagarstugan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inte oväntat då det gällde så sentida lämningar framkom det en hel del daterande fynd. Utöver ett tjugotal mynt så är porslin och från senare tid även pilsnerflaskor med årsstämpel i botten ypperliga dateringsmedel. Mynten hittades huvudsakligen intill det stora boningshuset där även områdets äldsta daterade fynd påträffades. Fyndet är en myntpollett med valören ¼ skilling från 1799. Dessa polletter utgavs av Riksgäldskontoret åren 1799-1802 då det var brist på skiljemynt och de användes som vanliga mynt. Mynten som hittades har dateringar som spänner från 1800-talets början till 1907. De daterande föremålen visar att förflyttningen av bebyggelsen till det som kom att bli Ströja gårdstomt skedde någon gång vid sekelskiftet 1800.  Detta stämmer väl in med uppgifter i mantalslängderna där Ströja uppges bestå av en gård från och med 1794 och framåt (1794 är visserligen två gårdar upptagna, men den ena är då obebyggd och anges inlagd under den andra).

Myntfynd från Ströja
Myntfynd från Ströja. Längst till vänster syns polletten från 1799.

Flaskor från tidigt 1900-tal
Glasflaskor från tidigt 1900-tal med årtal stämplade i botten.

 

 

Porslin med komotiv
En skärva porslin med komotiv

 

Bagarstugan
Bagarstugan med dess stora ugn.

Utbyggnaden av boningshuset till den stora byggnad som vi dokumenterat sker förmodligen vid 1800-talets mitt. Enligt husförhörslängderna övergår de boende till att bli statare vid denna tid och samtidigt kan man se en kraftig ökning av antalet familjer. Under hela 1700-talet och fram till mitten av 1800-talet bestod Ströja i medeltal av fyra familjer för att uppgå till mellan 6-11 familjer perioden 1850-1900. År 1900 bodde det inte mindre än 62 personer fördelade på 11 familjer i Ströja och plötsligt så känns det stora boningshuset inte så stort längre utan mer som en kasern. Spisröset i den vällagda torpargrunden en bit från huset upptog närmare en fjärdedel av hela golvytan. En så pass stor ugn tyder på att byggnaden inte använts som bostad utan snarare som bakstuga vilket förmodligen behövdes med tanke på hur många som levde på platsen.

Undersökningen har också gett exempel på hur folktraditioner levt kvar regionalt under flera århundraden. Vid den förundersökning som föregick den arkeologiska undersökningen i Ströja hittades ett antal så kallade marlekar lagda invid husgrunder från medeltiden. Marlekar är ett geologiskt fenomen som bildas i leror och ofta ser ut som gråvita spiralformade brickor. Samma typ av marlekar hittades nedlagda vid ingången till 1800-talets hus på Ströja gårdstomt. Enligt gammal folktro skyddade marlekar mot maran – en kunskap som alltså bevarats genom tiden lopp i Ströja.

Malrikor påträffade invid 1800-talets boningshus
Två av de malrikor som påträffades invid 1800-talets boningshus.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statarna i Ströja var knutna till godset Krusenhof. Under 1910-talet lät man bygga nya arbetarbostäder närmare godset varvid de flesta statarna flyttade och i början av 1920-talet övergavs Ströja för gott.

 
Ströja - undersökningarna har startat Skriv ut
2011-04-12 11:00

Den 11 april startade våra arkeologiska undersökningar i Ströja. Detta är en omfattande undersökning som kommer att pågå under två säsonger i fält med efterföljande rapportering. I år pågår fältverksamheten fram till den 2 september. Egentligen hade vi velat starta undersökningen redan för ett år sedan, men den kommunala beslutsprocessen har gjort att vi istället startar i år.

StröjaAnledningen till att vi gör denna undersökning är att Norrköpings kommun planerar en ny detaljplan där anläggandet av en ny väg och en ny järnvägssträckning ingår. Järnvägen, den så kallade Kardonbanan, ska förbinda Pampushamnen på Händelö med stambanan vid Åby.

Vi vill här ge en ordentlig bakgrund till kunskapen om byn Ströja och lyfta fram de frågeställningar som vi inför den här undersökningen. Denna bakgrund får sedan bilda en plattform för de kommande resultaten som ska publiceras här fortlöpande under hela undersökningen.

 

 

 

 

Ströja ligger i ett kustnära läge på Malmölandet i Kvillinge socken, norr om Norrköping. Socknens medeltida bebyggelse låg huvudsakligen placerad på slätten nedanför Kolmårdsbranten, i den södra delen av socknen. Här fanns rik tillgång på god odlingsbar mark. Många av gårdarna låg då nära kusten. Detta intryck förstärks när man tar hänsyn till landhöjningen och betraktar den vikingatida strandlinjen som låg 5 meter högre än idag. Centralt genom socknens bebyggelse gick huvudvägen (Eriksgatan) som ledde från Östergötland, genom Kolmården in i Södermanland.

Medeltida gårdar i Kvillinge socken
Medeltida gårdar och torp i Kvillinge socken. Ströja markerat i rött. Vattennivån i Bråviken har lagts in så som den såg ut under vikingatiden, dvs 5 meter högre än idag.
 

Historiskt källmaterial rörande Ströja

För att förstå vad det är för en plats vi nu ska undersöka har vi inför undersökningen gått igenom en hel del av det äldre historiska källmaterial som finns för Ströja.

Det äldsta skriftliga belägget för Ströja är från 1385. Den 11 april det året upprättades ett köpebrev som talar om att riddaren Erik Karlsson (Örnfot) sålde sex attungar jord i Ströja för 300 mark svenska penningar till riddaren och marsken Sten Bengtsson (Bielke).

I kronans räkenskapsböcker (Östergötlands handlingar) från åren 1543, 1544 och 1545 uppges att det fanns tre gårdar i Ströja. Samtliga ägdes av kronan och de brukades av bönderna Stenar, Olof och Jogan. Den skatt de skulle betala till kronan var 15 spannar korn, 4 skillingar ängspenningar, 4 öre arbetspenningar samt en fodring om 4 årliga hästar och 4 fogdehästar.

Från 1543 finns också ägobeskrivningar för gårdarna; varje gård hade då god åker, klen äng, fiskevatten och ollonskog, gott utrymme, litet mulbete, men ingen skog eller vedbrand. Av dessa uppgifter kan man ana att Ströjaborna huvudsakligen försörjde sig på åkerbruk och inte hade några stora boskapsbesättningar med tanke på de klena ängarna och dålig tillgång till betesmark. Däremot hade de kanske en hel del svin eftersom man hade god tillgång till ollonskog. Försörjningen har kompletterats med fiske.

1551 omtalas att kungen efterskänkte det spannmål som Stenar hade tagit medan han var länsman.

 

Från 1553 finns de äldsta tiondelängderna för Kvillinge socken. De tre gårdarna i Ströja gav då:

  • 2 spann råg och 4 spann korn
  • 1 spann råg och 1 spann korn
  • 2 spann råg och 3 spann korn

 

Det tycks alltså som om spannmålsproduktionen i Ströja varit inriktad på råg och korn under 1500-talet.

En tolkning av de skriftliga uppgifterna om gårdarna i Ströja är att det rör sig om tre rätt likvärdiga gårdar som ägdes av kronan under medeltiden. Frälsetransaktionen 1385 kan bero på att det varit tre ursprungliga kronohemman som kommit i frälsets ägo före 1385 och sedan återförts till kronan, eventuellt genom drottning Margaretas räfst på 1390-talet.

Arkeologisk bakgrund

Även den arkeologiska förundersökningen indikerar att det kan finnas tre medeltida gårdslägen vid Ströja. Dateringarna från förundersökningen är mycket samstämmiga och visar att det kan röra sig om tre samtida gårdar som etableras kring slutet av vendeltid/början av vikingatid.

I samband med förundersökningen hittade vi vid ett av de medeltida gårdslägena keramik som importerats från Rouen i Frankrike någon gång under perioden 1150-1300. Vi hittade också importkeramik (”Harte Grauware”) från västeuropeiskt område som kan dateras till perioden 1100-1300. Ett annat intressant fynd av keramik som gjordes, var en skärva av vad som brukar kalla ”Östersjökeramik”, den kan dateras till tiden mellan 1000 och 1250.  Detta är ganska ovanliga fynd på den östgötska landsbygden.

Importkeramik
Importkeramik påträffad i Ströja vid förundersökningarna 2009. Längst upp till höger syns keramikskärvan från Rouen. Längst upp till vänster "Östersjökeramiken" och längst ner i bild keramiken av typen "Harte Grauware".

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gravfält kring Ströja

Det finns inga kända gravfält i Ströjas direkta närhet som skulle kunna bekräfta Ströjas förhistoriska tidsställning och kontinuitet. I grannskapet finns dock några. Det närmaste gravfältet ligger ca 500 meter söderut, vid Stridsudden. I samband med utbyggnaden av E4:an delundersöktes ett gravfält drygt 1,5 km norr om Ströja. De undersökta gravarna daterades där till vendel- och vikingatid. På Händelö finns endast ett gravfält registrerat. Detta undersöktes under 1960-talet och daterades till vikingatid.

Ortnamnet Ströja

Vad ortnamnet Ströja betyder är inte helt klarlagt. Enligt ortnamnsforskarna innehåller ortnamnet troligen ordet *strö (i böjd form*ströja) som betyder 'ström'. Antagligen har byn fått sitt namn efter ett litet vattendrag som rinner förbi Ströja och förr drev en kvarn och en såg.

Ströja i kartmaterialet

Det finns ett flertal kartor över Ströja som kan ge oss kunskap och hjälpa oss att förstå hur markerna brukats och hur bebyggelsen sett ut och förändrats över tid. Vi kan bland annat lägga märke till att gårdarnas lägen har flyttats, vi kan också se att antalet gårdar varierat.

Det äldsta kartmaterialet över Ströja är från 1691. Därefter finns en karta från 1759 och en från 1778. Det yngsta kartmaterialet utgörs av Häradskartan som upprättades mellan åren 1868-77. 

Ströja 1691
Den äldsta kartan över Ströja är från 1691

 

Undersökningens frågeställningar

Eftersom de kommande arkeologiska undersökningarna av Ströja innebär ett mycket gott tillfälle att få en inblick i en östgötsk bys utveckling i ett långtidsperspektiv vill vi belysa detta genom att utforma frågorna som ett tema som ska löpa som en röd tråd genom hela undersökningen. Detta tema har titeln: Boende och brukande i Ströja – tre gårdar och deras sociala relationer under 1200 år. 

Frågorna är dels mer platsspecifika och möjliga att lösa direkt genom fältarbetet och dels mer övergripande som kräver en mer ingående analys där även andra källmaterial och undersökningar används i jämförande syfte och därför kan besvaras först i en mer djuplodande vetenskaplig bearbetning.

De frågor vi vill försöka komma åt rör hur bebyggelsen vuxit fram och hur den förändrats över tid. När etablerades byn? Hur såg de olika tomterna ut? Vilken typ av hus kan vi hitta och hur har man organiserat sina gårdar?

Vi vill också studera hur man har försörjt sig, dels vad man odlade, vilka djur man höll men också om man bedrev några andra verksamheter på gården utöver de rent agrara och som i så fall skulle kunna ligga till grund för en tolkning av gårdens sociala status, t.ex någon form av hantverk.

Andra intressanta frågor rör äldre tiders tankevärld och rituella aktiviteter. Vi har redan vid förundersökningen sett att man lade ner marlekor utanför ett av husen. Finns där andra typer av husoffer som gjorts i samband med byggnation eller rivning av hus (i form av deponerade järnföremål eller djurben)?  Har de rituella aktiviteterna bara utspelats på ett lokalt plan inom gården eller har de som i t.ex Borg kanske haft en mer regional funktion som kultcenter?

Ett viktigt frågekomplex rör frågor om gårdarnas sociala ställning. Fanns det olika social status mellan gårdarna? När etableras dessa skillnader i så fall och förändrades de över tid? Är det så att man kan se sociala skillnader inom en och samma gård? Har man t.ex hållit sig med trälar? Finns det byggnader som kan tolkas som bostäder men som inte ligger i direkt anslutning till det primära bostadshuset? Dessa skulle i så fall kanske kunna tolkas som trälbostäder. Var på gården finns de?

 

Fortlöpande kommer vi nu att rapportera från vår undersökning så att du kan ta del av vad som händer. Välkommen tillbaka!

Projektledare för undersökningen är Björn Hjulström. Han kan nås på telefon: 070 593 93 63.

 
Lilla Ullevi - Rapporten är nu färdig! Skriv ut
2011-04-04 10:53

Arkeologikonsults utgrävning intill Lilla Ullevis gamla bytomt i Upplands-Bro nordväst om Stockholm är den senast avrapporterade av tre större undersökningar som ägde rum åren 2007-2008. Utgrävningen omfattade många och komplexa fornlämningar. De mest omfattande och informationsrika lämningarna härrörde från en gård från mellersta järnåldern och ett vikingatida gravfält, anlagt ovanpå resterna av gården. Äldst var en eldstad från sen stenålder. Skålgropar, skärvstensflak, kokgropar, härdar och stolphål visar att platsen också använts för bosättning under bronsålder och äldre järnålder.

Lilla Ullevi rapportomslagGården etablerades i yngre romersk järnålder och fanns kvar i flera hundra år. På tunet har vi bl.a. hittat ett treskeppigt långhus på en uppbyggd terrass, en större ekonomibyggnad och en fyrstolpsbod. En samtida gård med ett snarlikt terrasserat bostadshus låg alldeles i närheten (undersökt av Kulturmiljövård Mälardalen). Båda gårdarna övergavs i 600-talets början. Ungefär samtidigt inrättades en kultplats, ett Ulle-vi, strax norr om gårdarna (undersökt av Riksantikvarieämbetet UV Mitt).

Därefter stod gårdsplatsen öde i närmare 200 år. Men i sent 700-tal/omkring år 800, och samtidigt som kultplatsen övergavs, började brandgravar anläggas på det gamla tunet. Bland de först uppförda fanns fyra högar med välvalda placeringar: en lades över det gamla långhusets mittskepp, en lades välexponerat på gravfältets högsta punkt. En, gravfältets i särklass fyndrikaste grav, lades över ekonomibyggnaden. Högen var uppförd för en kvinna som bl.a. fått med sig djurornerade bronsspännen och fyrahundra glaspärlor trädda på koppartråd.

Framemot år 1000 förändrades gravfältet kraftigt när kristna gravformer, ritualer och ceremoniel introducerades. De nya gravarna, som inte var brandgravar utan grävdes ned i jorden, kom ofta att förstöra äldre stensättningar. Däremot skadades inte gravhögarna. Antagligen representerade de ett särskilt värde. Det kristna gravspråket skiljde sig i många avseenden från den äldre hedniska begravningstraditionen, men gravarna utformades inte enligt kyrkogårdarnas fasta normer. Istället uttrycker de en synkretism och variation som är typisk för runstenstiden.

 

Rapporten om undersökningen finns tillgänglig i pdf-format i rapportarkivet här på hemsidan. Information och bilder finns också, en tid till, under fliken Projektarkiv.

 
Östergötlands vägnät - ett aktuellt forskningsprojekt Skriv ut
2011-04-04 08:18

I dagarna påbörjas ett forskningssammarbete mellan Ylva Stenqvist Millde och Arkeologikonsult kring Östergötlands vägnät. Ylva disputerade 2007 på en avhandling om vägar och kontaktmönster i södra Norrlands inland. Hon har sedan dess medverkat i ett antal av våra undersökningar som berört vägar i Östergötland.

Vagarbete_P7140569_korr_72dpi
Här arbetar Ylva med att undersöka och dokumentera en vägrest invid Tornby.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetet syftar till att öka kunskapsunderlaget beträffande väglämningar i Östergötland. Tanken är att detta ska vara till nytta vid framtida undersökningar på olika nivåer inom kulturmiljövårdsarbetet och exploateringsarkeologin samt öka förståelsen för kommunikationsnätet i landskapet.

Utsnitt ur karta över Östergötland
Här syns ett utsnitt ur en karta över Östergötland från sent 1600-tal. Redan vid denna kartas tillkomst var det ett angeläget mål att kartera vägnätet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det övergripande syftet med den planerade studien är att studera vilken roll vägnätet haft i statsbildningsprocessen, något som man kan likna vid ett enat kungadöme i början av medeltiden. En viktig del kommer att vara att undersöka i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar vägarna använts kontinuerligt under lång tid och vad det är som gör att de i vissa fall omlokaliserats eller övergivits.

 

Arbetet har delats upp i tre delprojekt och kommer att pågå under sammanlagt nio månader.

Delprojekt 1:  Sammanställning, sammanhang och lanskapsanslys

Delprojekt 2:  Metodanalys med utgångspunkt i undersökta vägar i Östergötland

Delprojekt 3:  Teori och praktik eller lagar och fysiska vägkroppar

Projektet finansieras genom Fredrik Bachmanns Minnesfond och Arkeologikonsult

 
Rudanrapporten påbörjad Skriv ut
2011-03-01 21:53

I denna smällkalla tid är minnet av varmare dagar en tröst. Så är det även hos oss på Arkeologikonsult som nyligen påbörjat rapporteringen av utgrävningen vid Rudan i Jordbro - en fyndlokal från stenåldern, en varmare tid. Platsen var ursprungligen tolkad som ett mesolitiskt grönstensbrott, men de preliminära grävningsresultaten pekar snarare på att det var block vilka lossnat naturligt ur ådern som använts av de forntida hantverkarna.

 

 

P6110874_scaled

 

Här har inga yxor färdigställts, snarare har materialet testats och grovformats. De yxämnen som visade tillräckligt god kvalitet har sedan tagits med från platsen och färdigställts någon annanstans. Kanske på en plats i närheten, kanske mycket långt bort.

Man tycks inte ha uppehållit sig någon lägre tidsrymd åt gången vid grönstensgångarna. Endast en härd framkom vid undersökningen. Något som nog även det pekar på att de flesta besöken till grönstenskafferiet var relativt korta. Å andra sidan, talar inte detta för att de inte heller var särskilt långväga besökare? Kanske kom de från en plats i närheten.

Så, vad var egentligen det nutida Jordbro för dessa människor? Var det en plats som passerades under den ständiga vandringen mot sällare jaktmarker, eller var det ett hem under en längre tid av året? Rudanundersökningen kan förhoppningsvis lägga ytterligare en bit till pusslet.
 
<< Första < Föregående 11 12 13 14 Nästa > Sista >>

Sida 12 av 14