Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Arkeologikonsult - pågående arkeologiska undersökningar
Fynd efter en stenåldersboplats i och runt gravarna Skriv ut
2015-11-10 11:25

Efter en vecka på gravfältet i Vingåker är väl den största nyheten att vi också har hittat en stenåldersboplats. Fynd av kvartsredskap och lite keramik har dykt upp i och runt gravarna. Egentligen är det inte så oväntat, eftersom grusåsen som gravarna ligger på säkert var en utmärkt plats att bo på under stenåldern. Stenredskap och annat som blev kvar i marken har sedan hamnat i gravarna när man flera tusen år senare, under den yngre järnåldern, kom hit och byggde upp gravhögarna.

Arbetet med att dokumentera skador och undersöka gravrester fortsätter under denna vecka och nästa. Gravfältet dokumenterades på 1930-talet av Ivar Schnell. Tack vare den karta han gjorde kan vi lättare se vad som hänt med gravarna.Bild 1 Gravplan 72dpiPlan över gravfältet från Vingåkersboken utgiven av Vingåkers hembygdsförening (1945-1955).

 
Ett skadat gravfält i Vingåker Skriv ut
2015-11-03 13:02

Mitt i Vingåker finns ett stort gravfält från järnåldern. Gravfältet har skadats i den sydvästligaste delen, och nu under november månad ska Arkeologikonsult restaurera gravfältet på bästa sätt. Vi ska dokumentera hur omfattande skadorna är. Vi ska ta bort stubbar, ris, sten och jordhögar. Gravar som har skadats ytligt kommer att restaureras, medan gravar som är så skadade att de inte kan återställas kommer att undersökas och ta bort.

När vi undersöker skadade gravar försöker vi i möjligaste mån ta reda på hur de sett ut från början. Vi vill också veta hur gamla de är, och vilka människor som blivit begravda här. Resultatet av dokumentationen och undersökningen kommer så småningom att redovisas i en rapport, där vi också kommer att beskriva gravfältet i sitt historiska sammanhang.

Gravfältet, kallat Västra Vingåker 79:1, består av över hundra synliga gravar. Ungefär 75 är högar, ett trettiotal är stensättningar, och så finns det en, kanske två, domarringar. Undersökningen görs på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län.Bild 1 arbetsbild 72dpi img105015Utsikt över gravfältet där gravarna kan skönjas som svaga upphöjningar.

 
Rapporten från kvarteret Mercurius är färdig Skriv ut
2015-09-28 12:30

Under våren och försommaren 2012 berättade vi i olika reportage här på vår hemsida om utgrävningarna i kvarteret Mercurius. I förra veckan kom vår rapport från de undersökningarna i tryck och från och med idag finns den också att ladda ner från vår hemsida.

Rapporten om utgrävningarna i kvarteret Mercurius

Kvarteret Mercurius ligger utmed Storkyrkobrinken i Gamla stan i Stockholm, i det som under medeltiden kallades Västra kvarteret. Det var ett område som hyste en mindre bemedlad del av befolkningen och här var många hantverkare verksamma.

Vid undersökningen kunde vi dokumentera en bebyggelse som tog sin start omkring 1280 och den tomtstruktur som då etablerades kom sedan att leva kvar till mitten av 1600-talet.

I rapporten redovisas fem bebyggelsefaser och här åskådliggörs de fynd som påträffades med mängder av foton. I anslutning till varje fasredovisning finns också historiska utblickar som behandlar samtida förhållanden i Europa, Sverige och Stockholm. Allt för att sätta in platsen i en större kontext.

Trevlig läsning och hoppas du får nytta av vår rapport!

Hämta rapporten i pdf-format här.

Vi har sett att det kan vara problem att ladda ner via Facebook, om så är fallet får du gå in på vår hemsida och ladda ner rapporten därifrån.

 
Rapporten från Glasberga i Södertälje är klar Skriv ut
2015-09-15 07:19

Nu har rapporten från vår undersökning vid Glasberga sjöstad i Södertälje kommit från tryckeriet!

altHösten 2013 undersöktes ett gravfält och en del av en boplats från järnålder invid Glasbergasjön öster om Södertälje tätort. Gravfältet, som var beläget uppe på krönet av en bergshöjd, bestod av fem gravar från perioden yngre romersk järnålder-folkvandringstid (ca 200 – 550 e Kr). Det finns flera gravfält och ensamliggande gravar vid Glasbergasjön, men det här är det första gravfältet som undersökts. Gravskicket visade sig vara det typiska för denna period i Mälarområdet, det vill säga variationsrikt utformade stensättningar med brandbegravningar.  Folkvandringstiden brukar beskrivas som en övergångsperiod mellan äldre och yngre traditioner i gravskicket och på det här gravfältet var det tydligt att dessa traditioner blandats.  Gravarna innehöll få fynd, i en av dem påträffades ett bronsspänne och i en annan hittades björnklor och brända enbärsfrön. Björnklor är vanliga i folkvandringstida gravar och brukar tolkas som att ett björnskinn varit med på gravbålet. Att hitta enbär i gravarna är ovanligare, men det beror kanske framförallt på att man sällan har letat efter brända fröer vid undersökning av gravfält. Enen och enbären har haft en helande och skyddande betydelse i folkmedicin och i folktro och används under historisk tid i begravningsritualer. Kanske har denna tradition anor från järnåldern?

Boplatsen låg vid foten av bergshöjden, precis nedanför gravfältet, men det är inte säkert att de varit samtida. Dateringarna från boplatsen visar att den har nyttjats under flera olika tidsperioder: romersk järnålder (ca 0-300 e Kr), vendeltid (ca 550-800 e Kr) och sen vikingatid/tidig medeltid (ca 1000-1150 e Kr).  Ingen av dateringarna sammanfaller med de från gravfältet, men boplatsen är endast delundersökt. Boplatsen består av tre naturliga terrasseringar där det sannolikt legat hus och undersökningen berörde en mindre yta vid sidan om själva terrasseringarna. Den undersökta ytan innehöll anläggningar framförallt i form av eldstäder och enstaka fynd av keramik och brynen påträffades. Exakt vilka aktiviteter som ytan använts för är svårt att uttala sig om närmare än att det sannolikt rör sig om hushållsaktiviteter i nära anslutning till bebyggelsen. Smidesslagg i ett lager kan indikera att smidesverksamhet förekommit på eller i anslutning till terrasserna under boplatsens senare fas.

I rapporten ges närmare beskrivningar och tolkningar av de enskilda gravarna och boplatslämningarna och en redogörelse för fornlämningsbilden i Glasbergaområdet i stort.   

Hämta rapporten i pdf-format här. Vi har sett att det kan vara problem att ladda ner via Facebook, om så är fallet får du gå in på vår hemsida och ladda ner rapporten därifrån.

 

Vill man läsa mer om Glasbergas förhistoria kan man även titta i vår rapport från ett annat gravfält i samma område och undersökningen av ytterligare en folkvandringstida grav (rapport 2015:2809 - följ samma länk som ovan).

 
Långhus och ramverkshus i Mälbyn Skriv ut
2015-09-08 11:38

Vid undersökningarna i Mälbyn längs väg 288 några mil nordost om Uppsala har tre huslämningar kommit fram. Det första och det nordligaste är ett cirka 20 meter långt och 7 meter brett långhus. Inne i huset har taket burits upp av stolpar som stått i par och som grävts ner i djupa stolphål och stöttats med kraftiga stenskoningar. I den södra gaveln kom två utdragna stolphål där stora hörnstolpar varit placerade. Den här typen av långhus med utdragna gavelstolpar hör vanligen hemma i romersk järnålder–folkvandringstid (0–550 e.Kr.). Några motsvarande gavelstolpar har inte funnits i den norra gaveln. Flera mindre stolphål för väggstolpar finns utmed den västra långsidan av huset. Däremot har vi inte kunnat se några stolphål där den östra ytterväggen stått. Detta beror sannolikt på att väggstolparna varit nedgrävda genom ett tjockt kulturlager där färgningen efter nedgrävningarna är den samma som lagret runt omkring.Bild 1 Arbetsbild 72dpi img 3607Långhuset med de stenskodda stolphålen markerade med rödgula koner. Foto från SSO.

Läs mer...
 
<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>

Sida 2 av 14